Kulturåret 2016 – med alla succéer och fiaskon

Hjalmar Lundbohm.

Hjalmar Lundbohm.

Foto: Per Myrehed

Kultur och Nöje2016-12-31 06:00

KOL-BOK. Det började med det exklusiva bilmärket Jaguar, men det slutade med en bok om sjukdomen KOL. Så gick det för NSD-journalisten Linda Danhall. I januari låg den nya boken färdig, en liten svart bok med både ett ljust och ett mörkt innehåll. Linda Danhall ägnade två år att skriva boken och det gav också resultat i vården av huvudpersonen Arvo. Han berättade att en bok om honom skulle komma ut och då fick han träffa experter på sjukdomen.

LEGENDAR. Curt Perssons doktorsavhandling om gruvdisponenten Hjalmar Lundbohm kom ut i bokform med titeln ”Hjalmar Lundbohm – en studie i ledarskap inom LKAB 1898-1921”. Helen Doktare recenserade och konstaterade: ”… bilden av honom som företagsledare och legend naggas ännu mera i kanterna”.

AUGUSTPRIS. Ann-Helén Laestadius kom ut med boken ”Tio över ett”, om stadsflytten i Kiruna. NSD-recensenten Maria Vedin är tveksam till om boken finner läsare utanför Kiruna och Norrbotten: ”Frågan är om budskapet går fram till ungdomar som inte upplevt eller upplever en liknande situation”. Det gjorde budskapet, i vart fall nådde det juryn för August-priset, som utsåg Laestadius "Tio över ett" till bästa barn- och ungdomsbok.

OKÄND SKÖNHET. Norrbottens museum och Norrbottens hembygdsförbund ägnade sin gemensamma årsbok åt konsten i Norrbotten. Den innehöll hänförande bilder från Framnäs folkhögskola med June Montana Lorenz väggmålningar: Det är så man vill åka dit och skåda en skönhet man inte trodde fanns.

VARM SKÖNHET. I januari kom Haparandabon Kenneth Mikko med en fotobok om bastubadandet. Bilderna slog allt som dittills tagits av bastubadandet, en ångande hyllning. Dessutom kvinnornas bastur med svenskor, finskor och ryskor. I alla åldrar. Så naturligt och så vackert.

ARKITEKTUR. Luleå är sedan 1950-talets byggande inte känt för arkitektoniska utropstecken, men så hände något längs Sandviksgatan. Telias nya stora hus började ta form, och vilken form se'n! Peo Rask uttryckte sin uppskattning över att det inte blev ännu en Luleå-låda: ”Tänk att efter att ha passerat Bergnäsbron plötsligt komma in i en hoppbacke! Det är en lovande start, för att inte säga vågad. Upplyftande.”

ÅRETS KLAVERTRAMP. Kultursidan uppmärksammade det välkomstbrev som Luleå kommun skickade till alla nyinflyttade. Det var ett välkomstbrev från staden utan kultur. Däremot kan man prova på 24 olika sporter. Med den inställningen är det frågan om det blir så många nya lulebor.

ÅRETS MUSEUM. I Haparanda-Torneå öppnade städerna det nya landskapsmuseet. Första utställningen blev finska porslinstillverkaren Arabias såskoppar. Massor av såskoppar, vars tid nu är förbi. Den svenskägda porslinsfabriken i kvarteret Arabia i Helsingfors slutade tillverka såskoppar i det sena 1980-talet.

POPULISM I. Ge folket vad folket vill ha utropas som det gemensamma målet för Norrbottensteatern och Kulturens hus. Något som kallas en kulturpilot skapas och det handlar om en testpanel som ska se och betygsätta. Tanken är ”att utveckla en kulturprodukt som publiken verkligen vill ha”, säger Norrbottensteaterns marknadschef i ett pressmeddelande. Vem vill få anpassliga medelupplevelser framröstade av en jury?

POPULISM II. Samma månad har pjäsen ”Bäst före? Om kärlekens hållbarhet” premiär på Norrbottensteatern. Det var ett samarbete med Teater Västernorrland. Det var bara att konstatera: Ibland krävs det grindvakter, någon med modet att säga att kejsaren kanske inte är helnäck, men åtminstone alltför lättklädd”.

TONMÄSTAREN. Jan Sandström får föreningen Sveriges tonsättares Rosenbergpriset på 75 000 kronor för ”betydelsefull och nyskapande verksamhet”. Senare får vi också veta att Sandström fått det prestigefyllda uppdraget att skriva musiken till operan ”Rokokomaskineriet” inför Drottningholms slottsteaters jubileum. Operan gillas av recensenter och publik. Professorn från musikhögskolan i Piteå bara växer.

KULTURMÅL. Kulturen har alltid sin plats på Jokkmokks marknad. ”Motstånd som drivkraft i teater?” var rubriken på ett seminarium där konstnären Brita Marakatt Labba framträdde. Hon gav en kärnfull formulering: ”Konstnärens roll är att belysa det rådande tillståndet. Vi ska vara ett avant garde och vi måste ligga två till fem steg före alla andra. Konstnären är en nåjd som ska se in i framtiden". Det kan inte uttryckas bättre.

ISTID. Ice music fortsatte också denna vinter på Gültzauudden i Luleå. Musik på instrument av is. Ryktet har gått över världen och det skrivs och rapporteras om denna stora konsertiglo i Norrboten. Vi har inte längre bara ett ishotell. Arctic Lights ledare Susanna Lindmark och Ice musics Tim Linhart är två av krafterna bakom projektet. De får musikrecensenten Johan E Skoglunds gillande efter premiären: ”... när två visionärer slår sig ihop kan inte slutresultatet bli annat än magiskt”.

*

JOJJETONER. Norrbotten big band har ett gott namn i Musiksverige, så gott att stora musikanter gärna vill samarbeta med bandet, som gitarristen Georg ”Jojje” Wadenius. Det utmynnar i en Norrbottensturné med Wadenius som solist och recensenten Johan E Skoglund gillar det han hör: ”Detta är tongångar man verkligen vill höra mer än en gång.”

*

FOTOGRAFI. Norrbotten har sina gamla kända fotografer från när det förra seklet var ungt. Jokkmokk hade Ludvig Wästfeldt som fångade det som hände i socknen. Egentligen bara i den norra delen. I den södra fanns Anders Jacobsson, en ganska okänd men duktig fotograf som lyftes fram i utställningen ”Arkiv får liv”. Rätt gjort av Ájtte museum i Jokkmokk.

*

UPPREPNING. Historien har en egendomlig förmåga att upprepa sig. Professor emeritus Staffan Hansson presenterade sin nya bok "Malmens land" om 400 år av gruvdrift och järnbruk i Norrbotten. I den konstaterar han att det gick för Kaunisvaara på 2000-talet som det gick för Kengis bruk på 1600-talet: ruinerade ägare respektive konkurs.

FLINCKSPEL. Skådespelaren Thorsten Flinck kommer till Luleå för att göra enmansföreställningen ”Doktor Glas”. Han gav en intervju, berättade om att han skriver sina memoarer men håller innehållet hemligt. ”Det jag varit med om räcker till tre romaner”. Flinck gillar Norrbotten och ger denna förklaring: ”Det är den del av Sverige som mest liknar min afrikanska sida trots att ni är så långt ifrån Afrika. Själv är jag ju halvafrikan.

NYSPOLAT. Norrbottensteatern måste spara och gör det på turnerandet. Då passade Västerbottensteatern på och gav Kirunadramatikern Erik Norbergs ”Istid” i Haparanda. Pjäsen handlar om drömmen att bli den store ishockeyspelaren, om idrotten och samhället kring idrotten. En mycket fin pjäs och det var premiär för en ismaskin mellan akterna. Erik Norberg har skrivit ett manus som håller från första tekning till sista hesa Fredrik.

GENERATIONSSDRAMA. I Luleå gav Norrbottensteatern ”Barn och deras barn” och där Rasmus Lindberg står för såväl manus som regi. Det är ett generationsdrama med tre parallella handlingar i olika tider, något av en släktkrönika. Det blir en uppvisning av vad som kan göras på en teaterscen, men det stannar där. Dramat når inte ut till publiken.

REVANSCHEN. Norrbottensteatern tar sedan revansch med klassiska ”Alice i Underlandet” i regi och bearbetning av Öllegård Groundstroem. Vi fick se en ny stjärna födas: Ana Stanisic i rollen som Alice. Hon utstrålade charm, nådde fram med sitt naturliga spel och tycktes aldrig behöva anstränga sig för att fylla sin roll.

MÄSTERLIGT. Teaterhögskolans elever valde Bulgakovs ”Mästaren och Margerita” som examenspjäs och Natalie Ringler som regissör. I en intervju fick hon frågan om det är bra med en teaterhögskola i Luleå. Svaret: ”Rent krasst är det ju inte människor från Norrbotten som går här. Just dessa är redan spetsen som bygger på en bred rekrytering, Jag värnar mera om låga avgifter för kulturskolor och musikskolor, för det är där det händer.”

NSD-recensenten Pelle Lindblom såg premiären av ”Mästaren och Margarita” och föll pladask: ”Känner ni er vilsna och inte hittar dit, ring mig så ska jag förklara vägen till en riktigt god teaterupplevelse”.

KVINNOHISTORIA. Tornedalsteatern firade 30 år och en av årets pjäser var ”Ett djefla solsken” av Yvonne Gröning om den kvinnliga pionjären Ester Blenda Nordström. ”Det är en lite för enkel match”, skrev recensenten Peter Pääjärvi om premiären i Kiruna.

Han gillade då snarare dokumentärfilmen ”Ester Blenda” av Anna Hylander. Den hade också premiär i Kiruna och Pääjärvi skrev: ”Anna Hylander lyckas verkligen med att låta oss komma nära Ester Blenda Nordström”.

KÄRNKRAFT. Det är också premiär för en dokumentärfilm i Haparanda, ”Nuclear Neighbour” av Fredrik Oskarsson om det planerade kärnkraftverket i finska Pyhäjoki. ”… en alldeles lysande skildring av Davids kamp mot Goliat”, skriver recensenten Linda Danhall.

37 OFFERKOFTOR. ”Kräla ur offerkoftorna” uppmanade landstingsrådet Marian Stenberg i ett svar på ett debattinlägg från 37 kulturarbetare om kulturarbetets ekonomiska villkor. Då kom svaret på svaret: konstnären Elin-Alexandra Sundström drog igång en insamling av koftor med målet 37 offerkoftor till en konstinstallation.

KOFTLÖS. Luleåkonstnären Magnus Svensson behöver ingen offerkofta. Först fick han landstingspriset Rubus arcticus, sedan en utställning i Malmö och så det statliga tvååriga konstnärsstipendiet. ”Det är som en bekräftelse på att det jag gör inte är helt åt helvete”, sade han i en intervju.

MONUMENTALT. Knutte Wester ställde ut i Havremagasinet i Boden, skulpturer och videoinstallationer. Där fanns pojken med fotbollen men med sina egna rötter som en bokstavlig ryggsäck. Wester skapar monument över människor som aldrig får bli monument.

STADSBYGGE. Malmberget dokumenterades av medborgare och konstnärer. Konstnärerna stod för det jättelika modellbygget i Malmbergets sporthall, av dagens och gårdagens gruvsamhälle. Vi fick se ett samhälles förvandling i ett konstprojekt som måste vara ett av Norrbottens största.

BRANDDANS. Tyskmagasinen i Karlshäll, Luleå, brann ner på midsommarnatten. I askan sattes dansföreställningen ”Tyskmagasinen” upp. ”… en uppfriskande modern variant av de historiska spel som var så populära i Sverige på 1980-talet, t. ex. ’Seskaröspelen”, skrev recensenten Susanne Holmberg.

MALMJUBEL. Tornedalsteatern lade urpremiären för den stora jubileumspjäsen ”Malmens väg” i Luleå. Manusförfattare var gruvarbetaren Petri Tuominen, men han övertygade inte recensenten Pelle Lindblom: ”Som manusdebutant gör han trots allt intryck, men behöver inför nästa skapelse få bättre ordning på dramats behov av upptrappning och preipeti”.

UNGT SPEL. Norrbottensteaterns Ung scen dramatiserade attentatet mot Norrskensflamman i pjäsen ”Tidningsdöden”, men övertygade inte. Pjäsen hade behövt bli mera än en historielektion, även om det är nödvändigt med historielektioner i den skola som nu förefaller sakna det ämnet.

TERRORROMANTIK. Ájtte i Jokkmokk visade utställningen ”Checkpoint n:o 169”, skapad av en grupp anonyma samekonstnärer. Det blev lite av romantisering av terroristattributen, en romantik som kan uppstå när den verkliga terrorismen finns på tillräckligt avstånd. Jokkmokkskonstnären Anders Sunna reagerade sedan han funnit delar av sina verk "lånade". Ájtte tog bort just den affischen som fanns till försäljning.

LIDMANDEBUT. Riksteatern gav Sara Lidmans ”Tjärdalen”, men bara i Piteå. Det blev en modig och annorlunda dramatisering och den blev också rättvis mot Lidmans storslagna debutroman.

KAMMARSPEL. Johan E Skoglund såg Piteå kammaroperas ”Stilla min eld” om Rausing-dramat, miljardärsfamiljen som levde ett drogfyllt, liv i London och med frun i huset liggande död en längre tid i sovrummet. Skoglund blev inte eld och lågor: "Alltför kulissartat" är rubriken på recensionen.

SOLNEDGÅNG. SVT:s stora dramasatsning "Midnattssol” får krönikören Peter Pääjärvi att utfärda en uppmanig till filmproducenterna att undvik Kiruna: ”Allt drunknar i vackra panoreringar över gruva och fjäll”. Sedan stämmer också samer och kväner in i kritikerkören.

JULFIASKO. Norrbottensteatern satsade åter på ett säkert kort: den brittiske dramatikern Alan Ayckbourns klassiker ”En fröjdefull jul”, men spelade bort kortet. Det blev en uppvisning i konsten att avrätta en god komedi.

Västerbottensteatern gästspelade på Norrbottensteatern med Per Olov Enquists pjäs ”Bildmakarna”, om ett möte mellan den stora författaren Selma Lagerlöf, den unga aktrisen Tora Teje, den store regissören Victor sjöström och en ung filmfotograf. Den kändes så komplett. Ett tätt manus med laddade repliker.

EYVINDSTADEN. Först avsatte Boden kulturchefen, sedan genomfördes det litterära arrangemanget "Eyvind 2016", uppkallad efter stadens Nobelpristagare. Äntligen tycks garnisonsstaden ha glömt författarens roman "Stad i mörker" och begriper att ta tillvara Johnson. Majgull Axelsson fick Eyvind Johnson-priset.

GEOGRAFIDRAMA. Tornedalsteatern avslutade jubileumsåret med musikalen ”Vem stal polcirkeln”, om den verkliga konflikten kring en skylt. Erik Norberg skrev musik och texter. Anneli Mäkinen recenserade och fann musikalen härlig, men undrade vad det är som sjöngs. Det var svårt att höra det som framfördes på scenen.

ÅRETS PRIS. När Dylan fått sitt Nobelpris var det dags för domkyrkoorganisten Markus Wargh att få NSD:s kulturpris på 25 000 kronor. Han var bokad för en intervju på Luciadagen, men där stod plötsligt NSD Kultur med blommor, tårta och prispengar.

”Gillar att bryta gränserna mellan kyrkligt och jazz eller rock’. Det stämmer verkligen på mig”, sade en glad pristagare om motiveringen.

ÅRSKRÖNIKA

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!