Kulturen drömmer om visioner
Den 12 februari ska Kulturutredningen vara klar. FörvÀntningarna Àr enorma, visar en rundringning till de kulturarbetare som suttit med i utredningens referensgrupper. Men mer Àn hÀlften tror att utredningen fÄr svÄrt att pÄverka politiken.
Foto: Fotograf saknas!
Kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth har satsat om inte alla kort, sÄ Ätminstone en full hand pÄ att tillsÀtta en rad utredningar i frÄgor som pensionsvillkor, museernas organisation och public service. Kulturutredningen Àr utan tvekan den största och den hon oftast hÀnvisar till. Efter ett drygt Ärs utredande har mer Àn tusen personer deltagit i olika former av möten och diskussioner tillsammans med utredningens författare, men kommunikationen utÄt har varit sparsam och fÄ detaljer om vad som Àr att vÀnta har lÀckt ut.
Helt sÀkert kommer utredningen ta upp frÄgan om hur regionerna kan ta större ansvar för hur kulturanslagen ska disponeras - en tanke som Kulturutredningen redan luftat offentligt. Sture Carlsson, förbundsdirektör Svensk scenkonst, Àr kritisk till portföljtanken, att landstingen ska fÄ en pÄse statliga pengar att sjÀlva fördela till regionens kulturinstitutioner och -utövare.
- Om det innebÀr att man bara Àndrar administrationen tror jag att det hÀr Àr ett slag i luften som kommer föda mycket besvikelse. Det kan fungera, men dÄ mÄste mer pengar lÀggas i portföljerna, sÀger han.
TT Spektra har talat med ett tjugotal personer som suttit i Kulturutredningens referensgrupper - kulturarbetare, chefer och skribenter frÄn samtliga konstomrÄden. NÀr visionerna fÄr fritt spelrum Àr idéerna mÄnga och önskelistan lÄng. En stor internationell kulturfestival i Stockholm, à la Edinburgh, ett nytt operahus, nytt formmuseum - visst finns behovet, men inga större ekonomiska ramar. PÄ den punkten har regeringen varit tydlig i sina direktiv.
ĂndĂ„ Ă€r det inte storsatsning pĂ„ museer eller opera som har varit viktigast för deltagarna i utredningens diskussionsgrupper. Behovet av att lyfta fram och prata om kulturens vĂ€rden visar sig vara omĂ€ttligt, de allra flesta ser en levande diskussion som utredningens absolut viktigaste mĂ„l och vill lyfta fram kulturen som en demokratifrĂ„ga.
MÄnga vill att kulturministern ska ha en mer central position i regeringen. Det skulle kunna ge status Àven i andra politikomrÄden, och indirekt vara en vÀg till bÀttre finansiering.
En farhÄga Àr att utredningen Àr alltför inriktad pÄ statens organisation.
- Det har varit jÀttebra med seriösa diskussioner, det Àr kultur för mig, samtal. Och det har uppstÄtt en alternativ utredning, det Àr Kulturutredningen som har lett till det och precis det Àr ju syftet, sÀger konstkritikern Ingela Lind och syftar pÄ Skuggutredningen.
Möjligen Àr förvÀntningarna för högt stÀllda. Det Àr trots allt bara en utredning, som flera av referensgruppernas deltagare konstaterar - dessutom utan möjlighet att pÄverka lagstiftning eftersom den inte Àr parlamentarisk.
- FörvÀntningarna Àr inte för höga, men förhoppningarna... Risken finns att man inte vÄgar röra det befintliga, vi fÄr se hur mycket mod regeringen har, sÀger Johan Bengt-PÄhlsson, före detta kulturrÄd i Berlin.
Den 12 februari ska den fĂ€rdiga utredningen presenteras, ett och ett halvt Ă„r efter att den tillsattes. DĂ„ tar en remissrunda vid, som omfattar ett stort antal institutioner och kulturutövare. Ăven om kulturdepartementet samtidigt börjar fila pĂ„ en proposition lĂ€r kulturministern inte kunna lĂ€gga fram den förrĂ€n tidigast i mitten av nĂ€sta Ă„r.
- Jag tror inte den hÀr kulturutredningen kommer att innehÄlla nÄgra stora visionÀra linjer, som 1974 Ärs utredning - att nu stöper vi om hela kulturens fÀlt. Snarare blir det lite punktÄtgÀrder hÀr och dÀr. Hela kulturfÀltet Àr inne i en period av stora förÀndringar, omstÀllningar som har med upphovsrÀttsfrÄgor och digital distribution att göra. I det lÀget Àr det svÄrt att nagla fast en kulturpolitik som ska gÀlla i tvÄ decennier, sÀger Oivvio Polite, frilansjournalist.
- Jag har undrat vad borgarna vill med den hÀr utredningen och varför man har tillsatt sÄ mycket vÀnsterfolk i referensgrupperna. Kanske Àr det ett sÀtt att vinna legitimitet i kultursfÀren som Àr ganska vÀnsterorienterad. De behöver den legitimiteten, men frÄgan Àr om diskussionerna verkligen kommer prÀgla de konkreta utredningsförslagen.
SĂ„ jobbar vi med nyheter