Hon har alltid målat mer eller mindre. Vid flytten från Arvidsjaur för några år sedan gick hon med i Bodens konstförening. Av utställningens tavlor lyser alla hennes alster i en gråblå mystisk ton, oavsett vad motiven föreställer. Inger Nordlund är medveten om att hon är förälskad i färgen Pains gray, gråblå.
– Det var visst Pain som kom på blandningen och det är en favoritfärg för mig. Även om den är rätt vanlig i akvareller.
Inger Nordlund pratar om "blå timmen" som är något som finns gömt i hennes blåtonade tavlor.
– Timmen fanns när det saknades elektriskt ljus. En blå timme var den stund på dagen just innan de började skymma och blev jättemörkt och man tände sina fotogenlampor. Då satt folk och snickrade något vid spisen för det inte var tillräckligt ljust i rummet för att göra andra sysslor. Eller så satt de tätt tillsammans och ljög för varandra och berättade skrönor.
– Därför vill jag alltid ha en blå timme i mina bilder, för det påminner mig om farfars berättelser, säger Inger Nordlund.
Färgen finns hennes avmålade bostadshus som ligger efter Buddbyvägen.
– Jag tog egentligen en sommarbild på huset men målade det sedan i vinterskrud. Fotot hjälper mig att kunna sätta in balkong och bron i bilden och få någorlunda perspektiv om jag ska vara ärlig.
Även vad gäller de andra tavlorna har Inger hittat motiv som hon velat måla av som ladan och det porlande forsen.
– Alla tavlor som finns med är gjorda i år. Nu när jag är pensionär så finns det så mycket annat roligt jag vill göra, säger hon.
Vad händer om någon köper ditt hus?
– Chansen är väl inte så stor, men då får de väl göra det. Men troligen målar jag inget nytt hus. En gång får räcka, säger Inger Nordlund.
Under vårsalongen berättade medlemmen Eva Astrid Westlund om konstföreningens verksamhet. Hon efterlyste också mer karlar, mycket mer karlar för det finns inga som aktiva medlemmar.
– Utställningens tavlor är alla målade av kvinnor.
Tavlorna heter allt från Vårvinter, Skotertur, Lapporten Abisko till två gossar från Boden. Eller Blå timmen.
Nu vet vi att det är mer än bara Inger Nordlunds hus.