Annica Viktoria Waara gör det annorlunda: skulpterar i renskinn. Nu ställer hon ut sina formade renhudar, akrylmålningar, plexiglastryck och litografier. Nästan allt har samiska motiv.
- Jag är en fjällmänniska, njuter av att vara i fjällen. Mamma är same och också pappa på långt håll, säger hon om motivområdet.
Det är renskinnet som är hennes specialitet.
- Mamma syr i renskinn och jag gjorde ett specialarbete om renskinn i gymnasiet när jag gick estetiska programmet. Sedan har jag fortsatt att arbeta med renskinn.
Hon arbetar med ogarvat skinn, skrapar bort håret på utsidan och gör insidan ren från kött och hinnor. Sedan blöter hon och formar skinnet med hjälp av keramiska former. Så skapade hon Kluven kvinna, en kvinnotorso med tydlig söm.
- Jag kände mig själv så kluven just när jag gjorde den så det fick bli namnet.
Målningarna gör hon i akryl och det blir ofta renar och samer. Sparsamma färger på tavlorna med renar, desto mera färger på samer i kolt.
På frågan om konstnärliga förebilder svarar hon att det var Anders Zorn under skoltiden, senare Picasso och kubismen. Picassos kubism kan spåras i hennes bilder, framför allt hennes återgivning av människor, men även när hon målar djur, som renar, hundar och fåglar.
Annica Viktoria Waara är född 1983, har inte gått någon konstskola, men har de senaste sex åren arbetat på heltid med konst och livnärt sig på det hon skapat.
- Det går bra att leva på konsten. I början var det kanonbra, sedan blev det ekonomisk kris och det gick tungt i två-tre år. Just nu går det kanonbra.
Trots att hon beskriver sig som en fjällmänniska bor Annica Viktoria Waara nu i Lövskär, utanför Luleå.
- Kusten och fjällen är inte så olika. Båda har vidderna och vinden, säger hon.