Skulptur har ingen rak väg in i de svenska hemmen. Vackert, men ofta för skrymmande och för tungt i en normalbostad, tycker många. När Hans Isaksson ställer ut sin skulpturkonst på Galleri Lindberg ställer han detta uppå ända. Hans föremål är lätta och tar lite plats, men är betydligt större som konstverk.
Så mångsidig i form och material. Inget liknar något annat. Det är nästan som att de 15 föremålen har 15 olika upphovsmän.
Där finns den gamle clownen som sitter med böjt huvud, ser ner i golvet, trött och sliten. Verkets titel är After work och han har tagit av sig sin ljusgröna hatt. Han har lämnat manegen och kraften att roa tycks ha sinat. Det är en bild av en levnadsbana som närmar sig slutstationen.
En bit ifrån denna till synes livströtta clown finns så motsatsen, kvinnan som stolt exponerar sin mage med inte bara rak rygg, nej hon böjer sig bakåt i stolthet över att hon bär på ett nytt liv. Hon är mitt i livet och i grossessens nionde månad.
Hans Isaksson är född och uppvuxen i Luleå, i det som kallades kåkstaden, SJ-husen i Notviken. Han arbetar i stengodslera, trä, bronsgjutningar, papier-maché och har ateljén i Stockholm. Konsten att formge har han lärt 1988-89 på Nyckelviksskolan, 1994 i Skinnskatteberg och 1995-1996 hos Wik Skulptur.
Grunden han använder är ofta trä och då ett träslag som är lätt att formge, jelutong. Det är ett populärt träslag, som är lätt att bearbeta och används ofta av skulptörer och modellbyggare.
Den ljusgula veden saknar årsringar och Hans Isaksson behandlar den så att skulpturen förefaller vara gjort av något annat material, ofta metalliknande. Så är det med figuren Gravid och så är det med figuren Hockey.
Huvuddelen av skulpturerna är dock skapade i stengodslera och det gäller After work och Bedjande nunna.
Hans Isaksson visar en känsla för linjer och stilisering. Där finns Bison som han förstärkt just på de ställen som utmärker denna djurart. Det blir liksom mera bison. Så kraftfull. Så förstärker han också Gravid, liksom understryker vad det handlar om.
Utställningen är liten men ger så mycket mera och är en bra möjlighet för den tveksamme att komma närmare och låta sig charmas av konstarten och av Hans Isaksson.
Jan Bergsten