Markus sportlov har precis börjat och fröken uppmanar att barnen ska komma tillbaka till skolan med röda kinder.
Nästan alla åker bort men Markus stannar hemma. Istället umgås han med Vero, en vän. Sportlovet blir inte riktigt som planerat. Markus mamma får åka in på sjukhus och psykiatriska avdelningen, för hon är deprimerad.
Första dagen då Markus är hemma sms:ar han Vero och vill att han ska komma. När han kommer spelar de spel hela dagen. Senare på dagen är hans pappa väldigt arg, för att han hade glömt mobilen hemma och inte svarat på något sms eller på något samtal. Så hans pappa var jätteorolig och hans mamma var också det. Pappan tyckte inte att det var bra för att hans mamma kunde bli mer sjuk om hon var för orolig. Markus pappa har jättemycket regler och hittar hela tiden på nya.
Författaren Katarina Kieri är född i Luleå 1965. Katarina har skrivit flera böcker för både vuxna och barn. Denna bok är den sista i trilogin om Markus och hans vänner.
Boken passar för barn mellan 9-12 år, och för de som gillar böcker som handlar om verkligheten. Hur det är att klara sig själv när man har en mamma som är sjuk och en pappa som jobbar hela tiden. Det är vinter i boken och det känns som om att den utspelar sig i Norrbotten där det är mycket snö. Det känns som om att något sånt här skulle kunna hända på riktigt.
När jag läste boken fick jag en glad och varm känsla när Markus var glad. Men när han var ledsen fick jag medkänsla och kände hur han kände. När han var arg kunde man nästan förstå hans ilska för att den var mycket bra beskriven.