Just nu är det är kallt för en väggmålare som vanligtvis målar på husväggar i Mellanöstern. Termometern visar på flera minusgrader utanför Havremagasinet, den gårdsplan som under en tid ska se ut som gatorna till Tahrirtorget i Kairo, fylld med Ammar Abo Bakrs målningar.
Han arbetar inte ensam.
- Jag har assistenter från konstskolan i Sunderbyn och av graffitimålarna som målade det stora huset i Luleå. Det är så jag också arbetar hemma i Egypten, tillsammans med människorna.
Han låter de unga norrbottniska konsteleverna måla bakgrunden och han är lite förvånad över deras färgval, det är gladare färger än han är van vid när han målar med egyptier.
Innan konsteleverna får ge sig i kast med de stora planken visar han dem bilder på döda revolutionärer, de som krossats av militärens pansarfordon, skjutits i ögonen med gummikulor och vars kroppar är deformerade. De ska ha den bakgrundskännedomen innan de tar sprejburkarna.
- För dem är det lite tufft, men det här är sanningen. När vi kommer hit måste vi berätta vad som hände där på Tahrirtorget. Våra medier ljög och berättade inga fakta.
Medan konsteleverna målar bakgrunderna har Ammar Abo Bakr avbildat revolutionens blommor. Han skär ut mallar som han sedan målar efter på väggarna. Det är martyrerna, de som gett sina liv, som får en hyllning.
- Vi vill minnas människorna från revolutionen. Det här är blombilder, bilder av frihetens blommor. Jag försöker göra porträtt som Francics Bacon gjorde, väldigt nära.
Nagla Samir är utställningens curator och hon understryker att utställningens undertitel är viktig.
- Revolutionen är som ett videospel, vi kämpar på olika nivåer. Ju högre vi kommer desto större monster möter vi. Vi kämpar fortfarande och det här är en återblick.
Det är Norrbotten och Boden som först i Sverige får visa egyptisk konst som speglar revolutionen.
- Vi har visat vår konst i Mellanöstern och USA. Det är roligt vi nu får vara i Sverige. Jag älskar det här huset och dess historia. Konsten har fått ta över efter militären.
De fem egyptiska konstnärerna representerar olika generationer. Den äldste är 49 år, yngst är Marwa Adel, som ställer ut fotografer i ovanifrånperspektiv över Tahrirtorget.
- De visar olika känslor, lyckliga dagar och sorgliga dagar, när torget var fyllt av folk och när det var nästan tomt. Det är hennes bild av revolutionen och hur vi kände, säger Nagla Samir.