Mikaela upptäcker sina rötter

I dag står tolvåriga Mikaela Larsson från Stockholm redo att inta scenen - två gånger. Dels ska hon medverka på ungdomskonserten Uuet Laulut - Nya sånger, och dels ska hon sjunga i pausen under den stora Liet Lavlutfestivalen på kvällen.
Låten hon och hennes sånglärare Rebecka Gordon valt heter Oifn pripechik - Vid öppna spisen.
- Den handlar om en rabbin som sitter vid öppna spisen och lär de judiska barnen bokstäverna. Han berättar för dem att när de blir äldre kommer de att förstå att det finns mycket tårar i dessa bokstäver, men att de också kan hämta styrka från dem. Den här sången är en sådan som nästan alla som talar jiddisch kan, både gamla och unga, lite som en tröstsång, säger Mikaela Larsson.

Hon har kommit till Luleå tillsammans med sin mamma Laura Goobar-Larsson och mormor Chawa Goobar. I familjen är det bara mormor Chawa som har jiddisch som modersmål. Trots att hon kom till Argentina som liten tillsammans med sina föräldrar och lärde sig prata spanska, talades också jiddisch hemmavid.
- Jiddisch är det språk som det judiska samhället pratar i hemmet. Det gemensamma språket gör också att vi kan prata med varandra oavsett vilket land vi kommer ifrån. Jiddisch är talspråket i vår kultur, när det kommer till religionen är det hebreiska som talas och läses. Och så fort man kliver utanför huset talar man det språk som talas i landet - till exempel polska som var fallet i min barndom.
Chawas dotter Laura fick aldrig lära sig jiddisch.
- När jag växte upp var det inte tal om att lära sig något annat än spanska i Argentina. Hemspråk fanns liksom inte som begrepp. Men därmot fick jag lära mig hebreiska i den judiska skolan som jag gick i. Eftersom det är språket i judendomen anses det extra viktigt att just det lever kvar. Men när mamma pratade jiddisch med mormor tyckte vi att det lät så roligt, berättar Laura Goobar-Larsson.
- Jag försökte lära mig lite här i Sverige senare, men tyvärr dog vår språklärare. Och det var svårt att hitta någon ny för det finns inte så många som kan tala jiddisch, fortsätter hon.
I dag talas jiddisch av ungefär 3 000 människor i Sverige, och språket är också ett lagstiftat minoritetsspråk. Men det är bara en handfull av dessa människor som har språket som modermål. De flesta som kom till Sverige från östra Europa med språket i bagaget börjar bli för gamla i dag.

När Rebecka Gordon växte upp var det också med föräldrar som talade jiddisch. Men trots det fick inte heller hon lära sig språket.
- Det mesta jag lärde mig var en massa fräcka uttryck, säger hon och skrattar.
- Men min pappa lärde mig också många sånger.
Hon sjunger ofta på jiddisch, men har hittills inte undervisat några elever som sjunger på språket. När sedan Uuet Lauluts projektledning ringde och ville ha tag i någon ung person som kunde tänka sig att sjunga tänkte hon strax på Mikaela.
Mikaela Larsson tycker själv att det är en spännande utmaning.
- Jag har ju hört språket talas och jag vet ju att det är min egen bakgrund, så därför tycker jag att det är jättespännande. Bara det att kunna sjunga något som så få andra kan känns speciellt. Jag skulle kunna tänka mig att fortsätta lära mig mer, kanske till och med så att jag kan tala det, säger hon.

Från projektledningen på Uuet Laulut är man mycket nöjda med att ha fått ihop deltagare från samtliga fem minoritetsspråk; kvänska/meänkieli, finska, samiska, jiddisch och romani-chib. Och även om EU-prjektet officiellt har avslutats är man sugen på att fortsätta.
Susanne Rantatalo är en av musikerna från gruppen Jord som hållit i projektet.
- Det hade speciellt varit roligt ifall vi kunde få någon som tog hand om det administrativa så att vi kunde fokusera på det konstnärliga, berättar hon.
Själv tycker hon att det är en bra chans för ungdomar att få stå på scenen under bra förutsättningar.
- Det är ju inte självklart att de här ungdomarna har sjungit på eller talat det språk de kommer i från tidigare. Vi försöker introducera det och berätta varför vi tycker att det är spännande. Man kan ju aldrig få ett språk att leva kvar bara genom att plocka ut det och bevara det, man ska aldrig glömma att det faktiskt måste vara en del av en människa. För Jords del har det faktum att vi sjunger på ett minoritetsspråk varit till en fördel, tror jag. Det har gjort att vår artistiska karriär har fått en alldeles egen touch och blivit än mer intressant för publiken, säger Rantatalo.

Mikaela upptäcker sina rötter

På musikfestivalen "Uuet Laulut" - "Nya sånger" samlas massor av ungdomar för att uppträda. En av dessa är tolvåriga Mikaela Larsson som sjunger på jiddisch - ett språk som bara talas av ett par tusen människor i Sverige.