Musikaliska fåglar med Mårten Landström
KONSERTMårten LandströmKulturens hus, LuleåTorsdag 10 april
Foto: Fotograf saknas!
Det blev ett program som långsamt klättrade tillbaka i tiden, från det unga geniet Bo Lindes 50-tal, via Olivier Messiaen, Chopin till Johann Sebastian Bach.
Bo Lindes Sonatin för piano är ett ganska romantiskt stycke, men det bjuder också på en del små överraskningar i form av spännande färgningar och accenter. Det bär med sig en air av lyx och nästan extravagans när det generöst sprider ut tonerna i ackorden, glider upp och ner från de ljusa tangenterna till de mörka och glimmar till med ett litet äventyrligt leende ibland.
Olivier Messiaens Catalogue d´Oiseaux däremot, bär med sig mer ödesmättade tongångar.
I den första satsen Landström valt - Le Chocard des Alpes - hör vi en alpkaja sväva över bergen. Musiken präglas såväl av det karga, kalla och storslagna landskapet som av den ensamma kajans desperata skrin efter flocken. I Le Loriot är det dramatik av andra slag - tonsprång som flöjtar sagolikt och snabbt, drillar och kastar.
Det här är helt klart det mest intressanta stycket för kvällen. Chopin i all ära, men så värst mycket mer än romantiskt strömmande är det inte. Och Bachs Goldbergvariationer som ursprungligen skrevs för cembalo gör sig helt enkelt bättre på cembalo.
Men klart är att Mårten Landström gör en fantastisk konsert.
I det virtuosa Bachverket rör sig hans fingrar nästan omänskligt snabbt och flinkt över tangenterna. Varje ansats är på rätt ställe, varje attack och varje legato ytterst avvägt.
Men det är i Messiaenverket som han glöder.
Där får de musikaliska fåglarna liv under hans händer, de fyller salen och stiger uppåt medan Landström målar naturens färger runtomkring . Mer bildlik än så blir knappast musik.
Så jobbar vi med nyheter