Om inte om hade varit, skulle Norrbottens lÀn, norra Norge och hela Finland ha blivit en del av den kommunistiska rÄdsrepubliken Fennoskandia. Det var de finska kommunisternas vÄta dröm och denna republik skulle omfatta ett jÀttelikt landomrÄde dÀrutöver: Karelen Vita havsomrÄdet och Murmansk.
Om detta berÀttar finlÀndaren K-G Molin i sin sjuttonde populÀrhistoriska bok som getts ut med stöd frÄn Delegationen för den svenska litteraturens frÀmjande och som bÀr titeln Spionkriget och med undertiteln UnderrÀttelseverksamhet, upprorsplaner och utopier under Finlands 1920- och 1930-tal.
Det finska röda gardet hade ocksÄ svenska kommunister i sin organisation. Vapen fördes över grÀnsen inför kampen om Skandinavien. Segern skulle ske genom att lamslÄ det svenska samhÀllet. Det skulle ske med demonstrationer, strejker och Àven övergÄng till vÀpnad kamp om det var nödvÀndigt.
De svenska kommunisterna organiserade sig i hundragrupper, revolutionÀra styrkor bestÄende av 100 man. PÄ sÄ sÀtt skapades en kommunistisk underjordisk militÀrbrigad.
PÄ order frÄn Moskva indelades de svenska stÀderna och landsbygden i sÀrskilda distrikt och rotar, med chefer som utser pÄlitliga kommunister att hÄlla uppsikt över sina omrÄden och befolkningens politiska Äsikter.
Nu blev det ingen kommunistisk kupp i Sverige, de svenska soldaterna vÀnde inte bössorna mot sina officerare. Finland förbjöd 1930 kommunistpartiet och den kommunistiska drömmen om den stora sovjetiska rÄdsrepubliken falnade.
Men det sovjetiska intresset för Finland och norra Skandinavien handlade inte bara om omrÄdet som en blivande rÄdsrepublik. Under mellankrigstiden blev Finland en del i ett sovjetiskt spionnÀtverk som tÀckte stora delar av Europa och med förgreningar till Nordamerika och Asien.
NÀr den stora spionhÀrvan avslöjades visade det sig att en finlandssvensk kvinna var en centralfigur. Hon bar namnet Ingrid Boström, kom frÄn Kristinestad och hade en följeslagerska, den vackra Lydia Stahl, som organiserade det sovjetiska spionaget i Frankrike och Nordamerika.
Boströms vittnesmÄl avslöjade spionnÀtverket och i USA var det ingen mindre Àn en ung J Edgar Hoover, senare FBI-chef, som fick utreda den vackra Stahls spionage.
K-G Olin berÀttar mycket och om mÄnga mÀnniskor, om flera skeenden under de drygt 20 Ären mellan krigen. Kanske i mesta laget dÄ det hade rÀckt med ett hÀndelseförlopp i taget, en bok om spionhÀrvan och en annan bok om drömmen om den nordskandinaviska rÄdsrepubliken.
Men bortsett frÄn denna anmÀrkning blottlÀgger Olin nya tidigare okÀnda inslag frÄn mellankrigstidens historia och inte minst de svenska kommunisternas förhÄllande till det egna fosterlandet. Det gör han rÀtt i.