Nordkalottens konstarv i bok

Alvar Janssons oljemålning "Jägare på´fjället", 1985.

Alvar Janssons oljemålning "Jägare på´fjället", 1985.

Foto:

Kultur och Nöje2015-01-24 03:23

Under 2014 vandrade en utställning i Barents och som visade konsten från 1970- och 1980-talet i de fyra länderna. Utställningen Northern Beauty blev också en bok, den första som försöker berätta om Nordkalottens konstarv.

Projektet finansierades av Europeiska unionen, som är flitig att översätta sina skrifter till medlemsländernas olika språk. Tyvärr ställdes inte det kravet på detta bokprojekt och boken kommer därför inte att nå en större publik, bara den mindre initierade konstintresserade skaran. Med dagens teknik hade det inte varit oöverkomligt att ge ut boken på fyra språk. Nu blev det endast kapitelsammanfattningar på de olika språken på Nordkalotten.

Under en stor del av kalla kriget rådde stängda gränser också för konsten. Tuija Hautala-Hirvioja beskriver hur islossningen dröjde till 1964 då en första gemensam konstutställning ägde rum. Det skedde i Kemi och två år senare reste en delegation till Murmansk och därefter kom det konstnärliga samarbetet på Nordkalotten att utvecklas.

Kari Laine berättar om Finland, om 1960-talets politiska omvälvningar som bland annat ledde till en statlig myndighet för konstfrämjande med regionala konstkommissioner till stöd för konstnärerna. Utvecklingen ledde till att det redan på 1980-talet öppnades konstmuseer med professionell ledning i tre städer i finska Lappland. Ett överdåd sett till landytan.

Bertil Sundstedt beskriver den svenska utvecklingen, hur landskapsmåleriet under det politiska 1970-talet avlöstes av bildkonst inspirerad av politiskt dramatiska händelser som gruvarbetarstrejken och Vietnamkriget. Enligt Sundstedt vilar dagens konstscen i norra Sverige på denna 1970-talsgrund.

Jan-Erik Lundström skriver om bildkonsten i norska Finnmark, hur den radikaliserades på 1970-talet när samerna krävde självständighet och politiska rättigheter. Finnmark saknar stora konstinstitutioner och tilldelas knappa resurser, men här steg fotografin fram som konstmedium och blev en del av den större norska konstscenen.

Svetlana Romanova skriver om bildkonstens utveckling i Murmanskregionen, hur betydelsefullt det var att Murmansk öppnades mot det som kallas allunionella och internationella konstscenen. Yrkesverksamma konstnärer drog norrut efter avslutade konstskolor och konsthögskolor och utvecklade Murmanskområdets bildkonst till en högre nivå.

Bilden har ingen språklig begränsning. Därför är det roligt att bläddra igenom boken och jämföra det som åstadkoms under dessa två decennier. Av texten framgår det att konsten står högt i kurs i Finland och det intrycket ger också de avbildade konstverken. De visar en frihet från konventioner och förmår att överraska. Den ryska konsten är konventionellare, men så handlar det ju också om den gamla sovjetstatens tid med dess begränsningar i uttrycksfrihet.

NY BOK

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!