Den blir en överraskning i den redan utsålda föreställning som Raj Raj band ger. Den nio minuter långa Silverarken är inte annonserad. Korpelarörelsen är ett känsligt ämne i Tornedalen. När Norrbottensteatern tog upp ämnet i pjäsen Dagning röd bombhotades teatern.
- Den är tillräckligt aktuell för att den ska väcka känslor, säger Daniel Wikslund lite nervöst inför premiären.
Fanny Kivimäki och Daniel Wikslund har gjort Silverarken tidigare, men då som utomhusföreställnig och högt uppe i träd. Nu är det första gången de ger den inomhus och under fredagen var det ett ivrigt repeterande.
Men de understryker att det inte är historien om Korpelarörelsen som klaras av med nio minuters dans och musik.
- Föreställningen handlar om att våga drömma och uppfylla sina drömmar. Det är ingen konkret dröm, publiken får tolka sina egna drömmar, säger Fanny Kivimäki.
Daniel Wikslund beskriver drömmen som mera konkret, uppåtstigande:
- Att komma upp, bokstavligen, och därför passar Silverarken bra. Bortom galaxens fyrverkeri landa på en annan planet och bli kung över rymd och magi.
Daniel Wikslund har skrivit delar av musiken och det blir en blandning av klassiska folkmusiktoner, humpa och amerikansk jazz. "Somewhere over the rainbow" passar för Silverarkens resa.
- Jag kommer in på scenen, lockad av den fina musiken, säger Fanny Kivimäki.
Det som börjar på scengolvet slutar uppe i luften. Då gungar Daniel Wikslund i den silverfärgade lilla båten och Fanny Kivimäki hänger i en sele, båda på väg mot drömmålet.
- Där sprutar Fanny av energi , det är klimax, målet med föreställningen, säger Daniel Wikslund.
Han beskriver hur de bygger föreställningen efter vad de båda kan och att det gör den så speciell.
- Jag gör min egen musik och min egen text. Sättet jag framför musiken på är unikt, ingen annan spelar fiol och sjunger samtidigt. Det blir lite rivigt även med en enda spelman, det blir puls som gör att publiken vill röra på sig.
- Jag skapar min egen dans, är min egen koreograf i detta stycke. Det är också mycket improvisation, säger Fanny Kivimäki, som kommer från Kiruna men nu är verksam som dansare hos Smålands musik och teater i Jönköping.
De båda drog igång repeterandet efter att Daniel Wikslund genomfört en lunchspelning i Kulturhusets restaurang.
- Jag har skrivit en låt om maktmissbruk och som jag spelade där. Någon måste ha känt sig utpekad för dom ville att jag skulle sluta, säger han.