Trots den ekonomiska nordanvind som ständigt omger våra fria konstnärer så lyckas Opera vildmark år efter år förmedla närhet till operakonsten på ett rakt och naturligt sätt.
Årets påskproduktion, den komiska kortoperan "Björnen" bygger på en novell av Anton Tjechov och handlar om mötet mellan en självvalt instängd änka och en främling som kräver att få tillbaka den döde makens gamla skuld. Deras gräl övergår till en pistolduell, men ingen förmår skjuta den andra då helt andra känslor plötsligt har vaknat. Föreställningen var unik: för första gången någonsin framfördes en opera i översättning till tre språk: meänkieli, samiska och svenska. Dock är det inget hinder för en enspråkig att hänga med då språken varvas och många insatser upprepas.
Carina Henriksson sjöng änkan med rasande och mustigt bett i tornedalsfinskan, Anders Rimpi (bördig från Ållåloukta) lät hennes tjänare bli en underfundig och driftig same och främlingen - här en lång, blond svensk - gestaltades med kraft och vacker klang av Karl Peter Eriksson, just nu verksam vid Göteborgsoperan. Catarina Gnosspelius hade utgått från timringens trygga eldstad som motpol till den ytterdörr som släppte in både kyla och främling. Flera gånger under föreställningen upplever jag mig förflyttad till 1800 talets Ryssland! Joakim Kallhed följe spelets varje andetag och förmedlade den filmiska musiken av William Walton helt lysande på sitt piano, oerhört tajt!
Efter paus gavs Tornedalsteaterns "Tukkipojat", skriven av Mikael Niemi och regisserad av Lars G Thelestam under sitt kreativintensiva gästspel i Pajala. Föreställningen är tidigare recenserad i NSD.