Optimism trots dyster läsning
Statistiken är dyster. Bokutlåningen sjunker och besöken på biblioteken blir färre. Ändå finns en försiktig optimism i branschen. Biblioteken tar nya vägar in i framtiden och kulturutredningen förväntas bidra med en positiv skjuts.
Foto: JANERIK HENRIKSSON
Men trots de svarta lånesiffrorna och trots att besökssiffrorna också sjunkit är branschföreträdare oväntat positiva inför framtiden.
- Hade du frågat mig för något år sedan hade jag varit mer pessimistisk, då fanns inte det engagemang för bibliotekens sak som finns i dag, säger Niclas Lindberg, generalsekreterare på Svensk biblioteksförening.
Han, liksom flera andra i och utanför branschen, menar att biblioteken befinner sig i en brytningstid mellan det gamla och det nya. Ser man enbart till det gamla sättet att mäta befinner sig branschen i brant utförsbacke med successivt vikande siffror.
- Det hänger bland annat samman med att 30 procent av biblioteksfilialerna har försvunnit sedan 1990. Besöken har sjunkit, utlåningen har sjunkit och klyftorna mellan olika socioekonomiska grupper har blivit större. Samtidigt har barns biblioteksanvändning i Sverige minskat mer än i andra jämförbara länder, konstaterar han.
Det kraftigt minskade antalet biblioteksfilialer brukar ses som en av orsakerna till nedgången. De som drabbats hårdast av nedläggningarna är ofta gamla och barn - sådana som inte själva har möjlighet att ta sig till ett större bibliotek längre bort.
En annan orsak till att utlåningssiffrorna sjunker är att den kategori välutbildad medelklass som tidigare oftast lånade sina böcker på biblioteket numera köper mer böcker än tidigare. Bokmomssänkningen 2002 gjorde att fler fick råd att köpa böcker.
- Det är i sig inget problem, de här människorna löser sin bokförsörjning på egen hand. Men när vuxna slutar gå på biblioteket leder det tyvärr också till att det får negativa effekter på barns biblioteksbesök och utlånande. Man tar inte med sig barnen till biblioteket, säger Niclas Lindberg.
Vad behövs för att vända den negativa trenden?
Bättre samverkan mellan biblioteken, bättre lösningar för teknikutvecklingen och satsningar för att barn ska få ökad tillgång till skolbibliotek, menar han. I dag saknar 450 000 barn tillgång till just skolbibliotek.
Men Niclas Lindberg säger att många tecken tyder på att Svensk biblioteksförening kan bli bönhörd.
- Kulturutredningen har låtit förstå att man kommer att ta initiativ för att skapa strukturer som skulle kunna möjliggöra en förstärkning av biblioteken och flera riksdagspartier har tagit initiativ i frågan om skolbiblioteken.
Ett enkelt exempel på hur biblioteken skulle tjäna på ökad samordning är abonnemanget på Nationalencyklopedin på nätet. Ett litet bibliotek har inte råd att betala en egen licens, men skulle alla bibliotek i landet gå ihop om licenserna skulle kostnaden pressas ner. En gemensam webbtjänst skulle också öppna helt nya möjligheter för landets alla låntagare.
I det förändringsarbete som pågått under ett antal år på biblioteken är digitala medier och internet en viktig del.
Mats Hansson, handläggare av biblioteksfrågor på Statens kulturråd, påpekar att biblioteksverksamheten i dag ser helt annorlunda ut än den gjorde tidigare.
- Den statistik vi har visar ett paradigmskifte. Vi har bara siffror för den gamla verksamheten. Låt säga att Stockholms stadsbibliotek har en miljon fysiska besök, men då har de också en miljon webbesök - den statistiken har vi ännu inte fångat upp, säger han.
Så jobbar vi med nyheter