Platsen spelar roll för hälsan
BOKJonas Frykman och Kjell Hansen:I ohälsans tid - sjukskrivningar och kulturmönster i det samtida Sverige Carlssons Bokförlag
Foto: Fredrik Sandberg / SCANPIX
De här siffrorna väckte naturligtvis många frågor och livlig debatt, inte minst därför att svenskarna lever längre än något annat folk, tränar mycket och är medvetna om kosten. Man bryr sig om sin hälsa helt enkelt.
Ekvationen gick inte ihop och undersökningar gjordes för att hitta några svar. Statistiken berättade att sjukskrivningstalen var geografiskt betingade. Det var betydande skillnader i ohälsotal mellan olika delar av landet. Tvärtemot vad man trodde var de lägre i stortstadsregionerna än på landsbygden. Med få undantag. För att försöka förstå det mönstret och ta reda på vad som gömde sig bakom siffrorna vände sig Försäkringskassan till etnologer. Debatten och resultaten redogör nu Jonas Frykman och Kjell Hansen för i I ohälsans tid.
De granskade fem kommuner i två skilda regioner. De första tre - Gislaved, Nässjö och Mullsjö i Småland - hörde till dem som hade lägst sjuktal i landet. Östersund och Strömsund i Jämtland däremot ledde ligan. Undersökningen bestod av observationer och intervjuer med tjänstemän, politiker, kommunledning, FK-personal, läkare och personal på fritidsförvaltningen som alla gav sin syn på hälsotillståndet. Dessutom lutar sig författarna mot studier och teorier av statsvetare, sociologer, filosofer, antropologer och etnologer.
Det var alltså mer ohälsosamt att bo i Jämtland än i Småland. Vad var det som hade inflytande över sjukskrivningarna? Orterna i Småland var alla präglade av en vital företagsamhet och låg arbetslöshet. Trots stora omställningar i samhället de senaste 15 åren och betydande inflyttning var sjukskrivningstalen låga. I Jämtland fanns ett ensidigt näringsliv och hög arbetslöshet.
Frykman/Hansen kommer fram till att platsen mer än individen gav upphov till sjukskrivningarna.
Människor tänker och känner med hjälp av dem de omges av. De såg att sjukskrivningstalen i hög grad var kopplade till ortens kultur. Den kultur som bestämmer attityder, värderingar och inställning och utgör platsens anda. Den skilde sig avsevärt åt mellan Småland och Jämtland. Och mönstren satt envist i.
De som flyttade till en plats anpassade sig.
I de småländska samhällena fanns förtroende och hopp om att man själv skulle klara problemen, här fanns ett socialt tryck på invånarna att de ska jobba och göra rätt för sig. I Jämtland är man väldigt beroende av staten för sin arbetsmarknad och mer uppgiven. Man värnar om rätten till överlevnad för individen och samhället och tycker därför att både a-kassa och sjukskrivning är en självklar del av försörjningsunderlaget.
Det är både intressant och något förvånade att läsa om resultaten. I en tid när vi mest förlitar oss på fakta är det värdefullt att en undersökning kan vara öppen för så irrationella faktorer som en plats anda, tysta överenskommelser och sociala relationer. Det ger I ohälsans tid ett mänskligt ansikte.
Så jobbar vi med nyheter