I förra veckan kallade ju som bekant konstnären Tor Svärdtorp till debatt och bjöd då in menigheten till sin ateljé på Kanslihusvägen i Boden. Det var ett besynnerligt första intryck som rummet gav där ett antal omgjorda möbler initialt stal all uppmärksamhet. Egentligen avdankade objekt som Tor Svärdtorp tagit reda på och sedan gjort om till livliga kreationer - en slags brukskonst. Tekniken med vilken han renoverat stolarna är i sig lite intressant. Här har han använt bets, äkta stubbtjära, plamvax från Colombia och för den delen även valig hederlig båtlack.
Tonen blir ofta mörk och mustig. Ett gammalt bord av massivt trä har fått en relief inristad i bordsskivan. Och en omgjord gungstol har stark personlig prägel.
Hantverket är imponerande och idén fantasifull. Vad det dock ska klassas som blir svårt att befästa. Konst? Brukskonst? Konsthantverk? Möblerna kryper in i ett diffust skugglandskap. Jag skulle gärna, om jag bara vågade ta språnget, betrakta det som brukskonst och möblera mitt hem med dessa kreationer. Inte minst det där bordet känns oerhört tilltalande. Här ska serveras gåsmiddag till ett hemligt ordenssällskap i den galna konstens tjänst! Portvinet måste fram och lämna runda fläckar efter sig på bordsskivan.
Under debatten i förra veckan kom ljuset på det enorma arbete som ibland måste till för att skapa vissa verk. I det här fallet förstår jag att både tid och kunskap ligger bakom omgörandet av dessa kasserade möbler.
Min enda rekommendation är att Tor Svärdtorp med stolthet fortsätter i återvinningens tjänst.