Initiativtagare är barnbibliotekarien Sandra Selberg, som redan under studietiden i Umeå började fundera över hur välkomnande biblioteken egentligen är.
– Biblioteken ska vara till för alla, en miljö där alla känner sig inkluderade. Hbt-personer har historiskt sett alltid blivit osynliggjorda och blir fortfarande det på många håll. Det måste ske en förändring och Regnbågshyllan är en del av detta arbete. Idén är att lyfta fram och synliggöra litteratur som skildrar världen utanför det heteronormativa perspektivet. På Bodens stadsbibliotek ska alla känna sig välkomna och accepterade.
På RFSL:s lista över hbt-certifierade verksamheter går det att finna tolv namn i Luleå, bl.a. Uddens förskola och Örnäsets fritidsgård. Men i Boden återfinns ingen. Certifieringen innebär exempelvis att personalen genomgår en utbildning samt ser över sitt informationsmaterial, men är också ett sätt att kommunicera verksamhetens värdegrund till både anställda och kunder. En tydlig signal om vad som anses vara viktigt. Det första bibliotek i Sverige som blivit hbt-certifierat ligger i Sundbyberg i Stockholm.
Skulle du vilja att Bodens stadsbibliotek också blev hbt-certifierat?
– Ja, jag skulle gärna se det, men det tar sex till åtta månader och vi har inte riktigt utrymme för en så stor satsning just nu. Men det är tänkt att vi ska få en kortare utbildning av RFSL snart, det är bra. Jag känner också att jag har stöd av mina kolleger. Kulturchefen Detlef Barkanowitz var också mycket positivt inställd till idén om en Regnbågshylla. Det börjar hända saker i kommunen.
Och det är tur, menar Sandra Selberg, för hon har märkt att det finns ett behov. Bland annat har RFSL i Luleå berättat att många hbt-personer i Boden, främst asylsökande, hör av sig till dem för att det inte finns någonstans att vända sig i den egna kommunen för att få information och stöd.
Även på biblioteket är det folk som kommer och frågar efter litteratur med hbt-inriktning. Bland annat personal från förskolor som letar efter normkritiska barnböcker som handlar om hur kön skapas och om att man ska få vara som man vill. Exempelvis om en pojke som går till skolan iklädd rosa sandaler (Sandalerna av Anna Hedvall) och om regnbågsfamiljer.
Regnbågshyllan består av olika sektioner, skönlitteratur för barn, ungdomar och vuxna, facklitteratur, levnadskildringar samt faktabroschyrer på olika språk. På bilderboksavdelningen finns även en kompletterande samling böcker med temat ”Genus – vara annorlunda”.
– Litteraturen är ju jättebra på så sätt att den är identitetsstödjande, vilket är extra viktigt för ungdomar som ännu inte vågat komma ut. Även människor som rör sig runt hbt-personer kan få stöd och kunskap genom litteraturen. För att motverka diskriminering och fördomar är det viktigt att folk får lära sig. Vi är ju ofta så rädda för sånt vi inte vet någonting om.
Hur går urvalet av böcker till?
- Det är viktigt att alla bokstäverna finns representerade, det ska till exempel inte bara finnas litteratur om homosexuella män. Hbt ska vara ett genomgående tema, inte ett tillägg. Det finns mycket skönlitteratur för vuxna med hbt-tema, exempelvis Jonas Gardells omåttligt populära trilogi Torka aldrig tårar utan handskar, så där har det inte varit svårt att hitta titlar. Det finns också en del ungdomslitteratur och bilderböcker. Däremot har jag märkt att det råder brist på böcker med hbt-tema för barn mellan 9-12 år. Där vill jag gärna ha tips! Rent generellt tycks det finnas en rädsla för att skildra kärlek mellan barn och det är synd. Känslorna finns ju där.
Sandra Selberg har lagt märke till att det råder stor okunskap kring hbt-litteratur på bibliotek runt om i Sverige. Ämnesorden är ofta felaktiga, exempelvis kan en bok som handlar om en transsexuell person finnas under sökordet ”transvestit”.
– Då är det inte lätt för läsarna att hitta den litteratur de letar efter.
Finns det någon nackdel med skilja ut litteratur på det här sättet, i en egen hylla?
– Det man är rädd för är ju att hbt-personer ska känna sig utpekade. Därför har vi gjort ett urval, för att inte inte tömma resten av biblioteket på materialet. Vi jobbar också för att det så småningom ska finnas dubletter av alla titlar, så att de som inte vill gå till Regnbågshyllan ska kunna hitta sina böcker på de andra hyllorna också. Vi vill förenkla sökandet efter litteratur med hbt-tema och visa att den finns, samtidigt som romanerna där självklart också bara är vanliga kärlekshistorier precis som alla andra.
Invigningen kommer ske på klassiskt vis med bandklippning samt tal av en representant från kommunen.