Tomten är inte tillräckligt röd, men rödare blir han när exploatören, den listige Räven, försöker förvandla Tomteskogen med talför stortall och stuga till hotell med badpool, shoppingcenter, parkeringshus och, just det, ett tomtecenter. Det ska bli drag under galoscherna i Tomteskogen.
Lule Stassteater gör denna vinter en politisk julkalender som för tankarna till en exploatering några kvarter bort från Stadsparken, nära stadshusets beslutsfattande husmördare. Kanske bodde det en lite tomte också i Fritz Olsson-huset vid Storgatan. Vem vet.
Kjell Morin gör också i år rollen som Tomtefar och han klarar uppgiften bra, även när han på det lerhala underlaget försöker gå på sina nya fina julstyltor. Han har nämligen missförstått tävlingen som handlar om bästa julsyltorna.
- Näsvisa barnrumpor, säger han till Tomtestina, Emma Löfström, och då skrattar den unga delen av publiken som mest.
Anton Raukola spelar två roller, både den onde frackklädde listige Räven och den snälle Ugglan, som kommer att förlora sitt boträd när Räven kommer med skogsmaskiner för att bygga motorväg. Och det är sedan Räven som klär ut sig till fransk journalist och lurar Tomtefar att skriva under köpekontraktet, i tron att det bara är en autograf. Så är dumma exploatörer, listiga som rävar utklädda till journalister.
Det blir en julkalender för alla åldrar där barn och vuxna får skratta åt var sina inslag i spelet om hur det goda till slut vinner mot det onda, hur exploatörer kan skrämmas iväg.
Så god är sagan, men inte alltid verkligheten.