- De lämnade ett svart hål bakom sig och jag föddes i ett tomrum. Mitt förflutna, släkten, familjen, platserna, historierna, allt var borta, säger han om sin barndoms minnen som nu blivit en bok.
I går framträdde den förre tv-journalisten Göran Rosenberg på Kontext, Luleås litterära scen, och det var en nästintill fullsatt lilla salen i Kulturens hus som lyssnade på samtalen kring hans bok Ett kort uppehåll på vägen från Auschwitz, som ligger klar och kommer ut i handeln i april.
Rosenberg föddes 1948, ett par år efter att hans föräldrar återförenats i Sverige och blivit industriarbetare i Södertälje. Han fick höra uttryck som "judepyrra" och "kuljude" när han spelade kula med lekkamraterna. Det var också några småpojkar som kastade snöboll på Rosenbergs fönster och ropade "judar".
- Mamma blev alldeles vit i ansikten, men sade inget, inget till pojkarna som kastat och inget till mig. Själv blev jag iskall när jag hörde ordet "jude".
Men om det förflutna berättades inget i hemmet, om det fick den lille Göran inget veta, inte om livet i det polska gettot, vägen till och från Auschwitz eller hur de räddades och kom till Sverige.
- Det handlade om att dra ett streck och gå vidare som kungen sa, säger Rosenberg med ett leende.
Han har väntat länge med att skriva boken, att forska i sin familjs förflutna.
- Jag ville inte skriva en sentimental bok. Men hur skriver man om något som är så mörkt och som det finns så lite minnen av. Därför blev det också en bok om att minnas. Det är en bok full av koncentration och inte av känslor.
Göran Rosenbergs föräldrar träffades som mycket unga i gettot i Lodz i Polen, mönstergettot vars arkiv finns bevarat och där Rosenberg hämtat fakta. Det var i Lodz som nazisterna i september 1942 beordrade ut alla barn under tio år samt alla gamla och sjuka. Det handlade om 25 000 människor.
Rosenbergs föräldrar överlevde detta, men när också de som inte togs ut 1942 också skulle likvideras gick resan till dödslägret Auschwitz.
- Det var hösten 1944 och dödslägren gick för högtryck. Samtidigt hade den tyska industrin problem med brist på arbetskraft. Därför hamnade mina föräldrar på en transport från Auschwitz.
Sedan följde slavarbete i den tyska industrin innan befrielsen kom och spillrorna av en polsk släkt och familj kunde återförenas i Sverige. Och så kunde en kärlekshistoria ta sin början, men bakom fanns ett svart hål.
- Dom var jätteskadade men det märkte jag inte som ung. Pappa gled bort och dog när jag var elva år. Mamma blev ensam med mig och min syster.
Det skulle dröja till 1979 och tv-serien Förintelsen innan Göran Rosenberg som ung journalist började fundera över att skriva en bok om sin barndom. Det skulle sedan ta åtta år när han väl satte igång innan den nu är klar.
Skrivandet och sökandet i minnena har påverkat honom.
- Jag känner en märklig rotlöshet och samtidigt ett stort behov av stabilitet och ro.