Den samiske forskaren Sverre Fjellheim har gjort en imponerande forskning kring Gåebrien sijte i Rörosområdet från dess tidigaste jakt- och fångstnäring till dagens moderna rendrift. Gåebrien är det samiska namnet på Kjölifjellet och sijte motsvarar här sameby, dvs både en grupp samer och det landområde de gemensamt nyttjar.
En lång utvecklingskedja leder först fram till en intensiv renskötsel med små, tama renhjordar, där man levde nära renarna, och tog tillvara allt från dem, för att från tidigt 1900-tal följas en ny genomgripande förändringsprocess mot en mer extensiv grupprenskötsel, ett slags "stordrift" med huvudvikten lagd på köttproduktion. Och med en annan boende- och levnadsform för de renskötande samerena.
Fjellheim redovisar de ständiga konflikterna mellan renskötsel och jordbruk, med starka krav mot samerna på ersättningar för skador som ansågs tillkomna av renar. Etableringen av Röros kopparverk vid 1600-talets mitt gynnade också jordbruksnäringen som då kunde ta i anspråk sätervallar och platser som samerna tidigare nyttjat.
Den fortsatta utvecklingen tyngdes senare också av en rad statliga åtgärder som reinbeitedistrikt , felleslappelov, lappekommission etc. i syfte att få hållbara lösningar för olika näringars behov.
Samerna var under 1800-talet under stark press från enskilda och grupper med andra anspråk, från statliga ämbetsverk och länsmän, senare också från norska historiker och norskt rättsväsen. Men där fanns en samisk generation som efter andra världskriget tog tag i problemen och enligt Fjellheim lyckades vända utvecklingens då nedgående trend mot en god och livskraftig rendrift.
Som en motvikt till samernas alla bekymmer och motgångar i kampen om renarnas betesmarker får bokens rika bildmaterial ett särskilt positivt värde. Där möter man människorna själva. De ger alla intryck av ett samlat lugn, väl medvetna om både sina rättigheter och skyldigheter. Fotot på Paul Johnsens familj ger ett bra uttryck för det, liksom arbetsbilderna från renskogen och de många gruppbilderna. Det är också genom kontakten med alla människor Fjellheim berättar om och visar bild på - bröllopsklädda eller ute i renskogen eller samlade till rådslag - som man känner att det han skildrar är en viktig del i den sydsamiska historia hans forskning omfattat.