Västerbottningarna är duktiga berättare. Där finns inte bara de stora, som Sara Lidman, Per Olov Enquist och Torgny Lindgren, utan också de som inte nått berömmelse norr om Åbyn och söder om Nordmaling.
Britta Stenberg bor i Malå och har tidigare skrivit en diktsamling och en roman. Nu har hon skrivit sin andra roman och bjuder på en annorlunda och underhållande berättelse med burleska inslag.
Huvudpersonerna är en ung man, uteliggare, och en taxichaufför som fått sina återstående dagar räknade av sin läkare. Taxichauffören Eskil har en cancer som inte går att bota. Bohemen "Kråkan" möter den välorganiserade Eskil, som vid dödens tröskel kommit på att han gått miste om så mycket i livet. "Kråkan" kan hjälpa honom att göra den sista tiden i livet rikare. Det är att få återse sin gamla kärlek, mexikanskan som han mötte i Blattnicksele, men som återvänt till Mexiko.
Det är mycket om den resan det handlar och om återseendet i den dammiga hettan, men det handlar också om hur två olika människor når varandra, hur en äldre man som inte har några barn på sitt yttersta får en son och en faderlös man som i vuxen ålder får en far.
Det är en underhållande historia och Britta Stenberg har lyckats väl i gestaltningen av två mycket olika individer. De blir verkliga för läsaren även om de har lite extrema egenheter.
Egentligen finns det bara en sak att invända emot. Historien går på tomgång innan huvudpersonerna möts, med växelvisa kapitel om den enes och andres vardag. Historien tar fart först när de två träffas i taxibilen i Umeå.
Det hade nog en driven förlagsredaktör sett och påtalat, men sådana finns ju inte när författare ger ut på eget förlag.