"Serietecknare är på utdöende"
En av Sveriges populäraste seriefigurer fyller 20. Men "Ernies" skapare Bud Grace är inte säker på att serien överlever ytterligare ett decennium.- Att vara serietecknare är ett utdöende yrke, säger han.
- Marknaden för serier krymper hela tiden. Tidningarna dör och ungarna läser inte längre serier. Egentligen borde jag pensionera mig nu och ta det lugnt resten av livet, säger han.
Det har hunnit hända en hel del sedan atomfysikern Bud Grace vid 33 års ålder bestämde sig för att vända sin gamla karriär ryggen och satsa på tecknandet. Han saknade helt talang, hävdar han bestämt, drevs bara av en otrolig kärlek till serier.
- Öva. Det är det bästa råd jag kan ge till den som vill bli en bra serietecknare, säger han och demonstrerar det genom att snabbt rita tre teckningar på kossor, den ena fulare än den andra.
Poänglös
Från början utspelades hans seriestrippar i miljöer som påminde om hans gamla arbetsmiljö. Förstlingsverket Nuclear funnies, som publicerades i den lokala universitetstidningen, avfärdar han själv som illa tecknad och rätt poänglös. Men det var här karaktärer som den kedjerökande kvacksalvaren Enos Pork och den gnidige farbror Sid för första gången dök upp.
När porträttgalleriet fyllts på med den snälle losern Ernie och dennes gravt förvirrade hyresvärdinna Effie var grunden till Ernie lagd.
Bud Graces grovkorniga humor uppskattas, inte minst i Sverige. Men i USA har han fått lära sig den hårda vägen att det inte går att skämta om allt.
- Man får inte skämta om sex, inte göra narr av kvinnor, religion, politik och etniska grupper. Ernie har kastats ut ur så många tidningar att jag har tappat räkningen, säger han.
Inte lika snabb
Han har lätt för att bli uttråkad, vilket förklarar varför Ernie har fyllts på med så många olika karaktärer genom åren (själv är han mycket förtjust i Skäggiga damen och hennes äkta make, den pratande ankan). Ju mer normal han tvingats göra karaktären Ernie desto knasigare har seriefigurens omgivning blivit.
Att göra en stripp tar omkring två timmar, säger han efter lite huvudräkning. Men att hitta på skämt som håller börjar bli svårare och svårare.
- Jag har gjort det i så många år nu, nästan 30 år. Hur många skämt finns det egentligen som man kan använda? Kanske handlar det om att jag börjar bli äldre och att min hjärna inte är lika snabb längre.
Säger Bud Grace, för att i nästa stund göra en serieruta av vårt möte. Snabbt och säkert fångar han situationen - och lyckas på ett vänligt sätt göra narr av reportern. Än har han inte tappat greppet.
Så jobbar vi med nyheter