Skaparkraft skapar en ny pedagogik

För många barn i Boden och Gällivare är lägerveckorna med Skaparkraft riktiga höjdpunkter. Fyra gånger per år träffas ett tiotal barn i Gällivare respektive Boden för att vara med om nya sätt att lära och utveckla sig själv inom kultur och idrott, under ledning av nyckelpersonerna Lars Lundqvist, Margit Schiött och Lena Revholm.
Det handlar om två grupper av barn som ofta hamnar lite utanför samhället; i Boden en grupp asylsökande och i Gällivare barn med funktionshinder.
- Skaparkraft gör dessa barn tryggare. De får bättre rörelseförmåga, de lär sig språk bättre, de lär sig samarbeta i grupp och utvecklar en jättefin gemenskap. De blir sedda och bekräftade och de ökar sitt eget självförtroende, berättar Lars Lundqvist.

Skaparkraft är ett projekt som finansieras av Allmänna arvsfonden, Norrbottens läns landsting samt Gällivare och Bodens kommuner. Det är ett slags "pilotprojekt" där man velat se om man skulle kunna ta fram nya pedagogikmodeller - där kultur och idrott kan bli alterantiv till den "vanliga" inlärningen i skolan.
Så småningom har en modell börjat utkristallisera sig.
- Från början var vi inne och tassade på varandras områden, men nu är det vattentäta skott - vi upptäckte att det blir bäst så, berättar konstnären Lars Lundqvist.
Under varje lägervecka får barnen skapa ett landart-projekt tillsammans med honom. De får också vara i ljudverkstaden med Margit Schiött och lära sig en ny idrott med Lena Revholm. I vart och ett av de tre områdena är det proffs och specialister som utbildar barnen.
- Det ger en oroligt snabb utveckling och vi tar verkligen det här på allvar. Det här ska inte vara en fritidsgård där barnen får göra som de vill - vi ställer krav, säger Margit Schiött och berättar att barnen ständigt ställs inför nya utmaningar, men också att de ges verktygen för att lyckas.
- Om man bara gör det man tycker att man är bra på är det väldigt lite man kan göra. Det är när man gör saker som man på förhand inte vet om man kan som man lär sig och utvecklas, fyller Lars Lundqvist i.

Inom idrottsdelen får baren varje läger prova på en ny idrott.
- Vi försöker satsa på individuella idrotter som kanske inte alla provat på, hellre än "vanligare" sporter som fotboll, säger idrottskonsulenten Lena Revholm.
Inom landart-delen jobbar barnen med saker som finnas på en specifik plats. Sedan bygger de installationer av föremålen - eller använder sig själva i en slags performance. Ofta filmas eventet.
- Ett landart-projekt kanske är att man kastar upp en hög med löv. Själva verket finns i bara någon tiondels sekund, men blir förevigat på film och existerar därför för alltid, säger Lundqvist.
Han ger några exempel på vad barnen skapat under landart-delarna. Vid ett tillfälle spelades en film in, där barnen gick baklänges för att på något sätt sudda ut gränserna mellan funktionshindrade och icke funktionshindrade. Samma tanke användes i Boden där barnen gjorde en film om när de gick baklänges på stan och sa ordet "natnäv". När sedan filmen spelades upp baklänges bildades ordet "väntan" - som mycket av vardagen för en asylsökande handlar om. Väntan på ett beslut om uppehållstillstånd.
- Konsten blir på många sätt spegelbilder av dem själva, berättelser. Och många gånger har jag, Margit och Lena gråtit. Vi har fått ta emot så många tunga berättelser, säger Lundqvist.
I slutet av varje vecka kokas de tre delarna ihop till ett vernissage där man spelar upp ljudinstallationerna som gjorts under veckan tillsamamns med landart-filmer och idrottsinspirerade performanceföreställningar.

Samtidigt som aktiviteterna med barnen har pågått har de tre samlat material, analyserat, ändrat och finslipat. Allt ska så småningom koka ner till en pedagogisk modell som står på tre ben; ljud (musik), konst och idrott.
- Alla bitar behövs för att få den helhet vi är ute efter, säger Lars Lundqvist och fortsätter:
- Till exempel var det Allmänna arvsfonden som stod bakom utvecklingen av dagis och färdtjänst - saker som vi trott har funnits i alla tider. Nu har vi en stor hejarklack i Stockholm som tror på oss och det här projektet, och utan den hade vi inte kunnat satsa så stort.
Nu pågår arbetet med att rekrytera en forskare som kan analysera resultaten och förklara denna nya pedagogiska modell svart på vitt. Sedan hoppas de tre initiativtagarna att modell kommer att sprida sig.
- Vår önskan är att det här ska finnas för alla - i alla kommuner, säger Lena Revholm.
- Modellen ska vara så fix och färdig att vem som helst kan arbeta efter den. Det gäller inte bara verksamhet med barn utan varför inte äldre människor eller sjukskrivna, arbetslösa eller journalister eller arkitekter som behöver en nytändning? Vem som helst, kort sagt, avslutar Lundqvist.

Skaparkraft skapar en ny pedagogik

Projektet Skaparkraft går nu in på sitt tredje år, och initiativtagarna börjar kunna utkristallisera vad de här åren betytt. "Vi skapar en ny pedagogik", berättar konstnären Lars Lundqvist.