Suggestiv jazzjojk
KONSERTAnja Storelv, jojkLars Paulin, slagverk, gitarr, bas, Hans Lennart Bruun, bas, dragspel, Micke Forsberg, gitarr, mungigaKulturens hus, LuleåFredag 18 september
Foto: Bengt-Åke Persson
Efter att hennes band Skáddjil upplöstes har hon satsat på en ny grupp tillsammans med Lars Paulin, Hans Lennart Bruun och Micke Forsberg. I går gav de en lunchkonsert på Kulturens hus. inför en nästan fullsatt sal.
De inleder med en slags pop-jazzig sång på samiska som jag måste erkänna inte lämnar något större intryck efter sig för min del. Det är helt enkelt lite för "catchy" och ointressant. Jag tycker heller inte riktigt att Anja Storelvs röst håller i "popsammanhang".
Helt annorlunda blir det däremot när Storelv och bandet tar sig an mer jojkinspirerade låtar. Anja Storelvs röst slår plötsligt ut i full blom och känns "hemma" och uppriktig på ett sätt som inte återfanns i popsången.
Bandet blandar spännande rytmer med jazziga färgningar och bygger mystik och natur kring Storelvs melodier.
Roligt är också att de inte tar den enkla vägen och hakar på elektronicatrenden för att bygga dessa effekter, utan skapar dem med enkla medel såsom ståbas, elbas, gitarrer, trummor, mungiga och dragspel.
Tyvärr har Anja Storelv drabbats av någon slags inflammation i bronkerna, men det märks först emot slutet av konserten när rösten börjar bli trött. Hursomhelst måste man bli imponerad av att hon tagit sig igenom så många låtar med bra resultat redan, trots att halsen uppenbarligen behöver vila.
Hon tar publiken genom olika världar, jojkar Moderna museet och Tibetanska Institutet och även några äldre varianter från traditionell jojk som hon klär i nya kläder.
Bäst tycker jag att hennes schlagervinnare Tom själ är. Den har hon verkligen lagt ner mycket av sitt musikerhjärta i.
Så jobbar vi med nyheter