SvÄra dilemman nÀr verklighet blir fiktion

Debatten om brittiska "The crown" verkar aldrig ta slut. Hur mycket fÄr man egentligen tÀnja pÄ sanningen i verklighetsbaserade serier?

Den fjÀrde sÀsongen av Netflixserien "The crown" har vÀckt debatt pÄ grund av skildringen av prins Charles och prinsessan Diana. Pressbild.

Den fjÀrde sÀsongen av Netflixserien "The crown" har vÀckt debatt pÄ grund av skildringen av prins Charles och prinsessan Diana. Pressbild.

Foto: Des Willie/Netflix/TT

Kultur och Nöje2020-12-11 06:05

Den fjÀrde sÀsongen av kungahusdramat "The crown" kretsar bland annat kring förhÄllandet mellan prins Charles och prinsessan Diana. Seriens version av hÀndelserna, exempelvis Dianas Àtstörningar och hur Charles behandlade sin fru, har vÀckt debatt i Storbritannien. Att andra hÀndelser inte sker i historiskt korrekt ordning har ocksÄ kritiserats.

Även i Sverige har frĂ„gorna varit pĂ„ tapeten – just nu finns flera exempel pĂ„ dramatiseringar av verkliga hĂ€ndelser. SVT-serien "Jakten pĂ„ en mördare" utgĂ„r frĂ„n HelĂ©nmordet i Hörby 1989, en Viaplay-serie om Estoniakatastrofen Ă€r pĂ„ gĂ„ng, och under 2021 vĂ€ntas Netflix-serien om Skandiamannen ha premiĂ€r.

"Jakten pÄ en mördare" har hyllats för sin autenticitet och kallats för ett "samtidsdokument". NÀr TV4 visade sin historiska serie "Drottningarna" under hösten möttes den dÀremot av skarp kritik frÄn historieprofessorn Dick Harrison, som tycker att tv-bolaget Àgnar sig Ät historieförfalskning.

Filmkritikern Hynek Pallas menar att verklighetsbaserade berÀttelser har blivit viktiga nÀr konkurrensen mellan strömningstjÀnsterna hÄrdnar, och filmer och serier ska handla om saker som publiken lÀtt kÀnner igen.

– Att liksom plantera nĂ„got kittlande kring en verklig person Ă€r en del av strategin för att sĂ€lja den. Det hĂ€r suget efter verkliga berĂ€ttelser har ju ökat och dĂ€rför blir debatten större, sĂ€ger han.

"MĂ€rkliga antydningar"

Hynek Pallas jĂ€mför med “Call girl”, Mikael Marcimains film frĂ„n 2012 som bygger pĂ„ den sĂ„ kallade bordellhĂ€rvan pĂ„ 1970-talet. Filmen fick hĂ„rd kritik, bland annat frĂ„n Pallas, för att en av rollfigurerna som har stora likheter med Olof Palme, har sex med en minderĂ„rig prostituerad i filmen.

– Om du anvĂ€nder en offentlig person som en bricka för att bygga upp ditt drama, kan du göra som i “Call girl” och Ă€gna dig Ă„t smĂ„ mĂ€rkliga antydningar som inte för dramat framĂ„t och bara Ă€r kittlande, sĂ€ger han och fortsĂ€tter:

– Men jag tycker att “The crown” kommer undan mycket bĂ€ttre. Dramat stĂ„r pĂ„ att de bygger upp Charles personlighet och relationen mellan honom, Diana och Camilla pĂ„ ett sĂ€tt som dels Ă€r vĂ€ldigt kĂ€nt och dels Ă€r relevant för historien, sĂ€ger Hynek Pallas.

Helene Lindholm Àr en av manusförfattarna till "Jakten pÄ en mördare", Àven den regisserad av Mikael Marcimain.

Inför varje avsnitt Àr en brasklapp tillagd om att serien Àr inspirerad av dokumenterade uppgifter frÄn fallen, och att vissa namn Àr fingerade. Polisförhören Àr baserade pÄ brottslingarnas egna ord, men de mellanmÀnskliga relationerna Àr konstruerade av manusförfattarna för dramaturgins skull.

– NĂ€r man hĂ€vdar en sanning i en serie mĂ„ste man vara jĂ€ttenoga. NĂ€r man har gjort all research kan man börja fylla i mellanrummen och skapa poesi, men har man inte gjort det (researchen) Ă€r det lĂ€tt att gĂ„ vilse, sĂ€ger Helene Lindholm.

Gör avvÀgningar

Samtidigt tycker hon att det kan vara okej att Àndra pÄ delar i historien, sÄ lÀnge helhetsberÀttelsen Àr intakt.

– Att man flyttar en hĂ€ndelse tio Ă„r skulle kunna spela stor roll, men det kanske inte spelar nĂ„gon roll alls, sĂ„dana avvĂ€gningar gör man hela tiden. Det Ă€r en helhetsfrĂ„ga: StĂ€mmer det hĂ€r med berĂ€ttelsen som helhet, eller berĂ€ttar jag nĂ„gonting helt annat om jag flyttar hĂ€ndelsen? sĂ€ger hon.

TT: Finns det nÄgon rÀdsla för att gÄ för lÄngt?

– Ja, det Ă€r nĂ„gonting som man har med sig frĂ„n dag ett till att serien Ă€r fĂ€rdig, det gĂ€ller alla i produktionen, Mikael Marcimain inte minst, frĂ„gan Ă€r nĂ€rvarande i alla val.

"RejÀl dask"

Dick Harrison menade att TV4 borde dra tillbaka serien "Drottningarna" efter faktafel. Även hans fru Katarina Harrison Lindbergh har i sin blogg diskuterat sakfel i serien.

– Men nĂ€r det gĂ€ller dramatiseringar och fiktion har jag inte sĂ„ mycket att klaga pĂ„, sĂ€rskilt ju lĂ€ngre tid tillbaka du blickar. Det Ă€r nĂ€r man ger sken av att nĂ„got Ă€r fakta och bildning och medvetet förfalskar – dĂ„ tycker jag att det Ă€r farligt och Ă€r vĂ€ldigt mycket emot, sĂ€ger Dick Harrison.

Han Àr inte kritisk till hur "The crown" hanterar historiska hÀndelser.

– Hade detta varit en faktaserie om brittisk historia hade de behövt en rejĂ€l dask i Ă€ndan, men sĂ„ lĂ€nge det Ă€r fiktion sĂ„ kan de lika gĂ€rna stoppa in drakar, sĂ€ger Dick Harrison.

Fakta: "The crown"-debatten

Den fjÀrde sÀsongen av "The crown" kretsar till stor del kring relationen mellan prins Charles och prinsessan Diana. Seriens version av hÀndelserna, framför allt Dianas Àtstörningar och hur Charles behandlade sin fru, har vÀckt debatt i Storbritannien.

Den brittiske kulturministern Oliver Dowden gick i slutet av november ut och uppmanade Netflix att varna för att serien Àr fiktion. Han sade bland annat att han var orolig för att folk tolkar seriens hÀndelser bokstavligt.

Även Helena Bonham Carter, som spelar prinsessan Margaret i sĂ€song tre och fyra, har sagt att det borde framgĂ„ tydligare att "The crown" Ă€r just fiktion.

I början av december gick Netflix ut med att strömningstjÀnsten inte kommer att lÀgga till en brasklapp.

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!