Kanske passar det att läsa Ricki Neumans nya roman när raketer avfyras mot Israel och de israeliska F 16-piloterna bombar Gaza. Jag träffar av en händelse en bekant i den stora, svenska livsmedelsstormarknaden. Han studerar en fikonförpackning noggrant. Den får inte komma från Israel om han ska köpa den, för att Israel gör det landet nu gör mot det palestinska folket.
Ja, ibland kan Mellanösternkonflikten bli en enkel fråga om fikon eller apelsiner, från andra utgångspunkter mera komplicerad. Eller så kanske det bara är en religiös fråga, judendomen och islam, eller som den israeliske taxichauffören säger i Neumans roman: "...det här landet skulle klara sig så mycket bättre utan de religiösa".
Han är upprörd över ett brev från ett femtiotal rabbiner som hävdar att det är emot judisk lag att hyra ut eller sälja sin bostad till en arab. Taxichauffören påpekar att om ordet "arab" i rabbinernas brev byts ut mot "jude" skulle det bli en klassisk antisemitisk text.
Ricki Neuman är svensk medborgare, kulturjournalist på Svenska Dagbladet och tar sig an den judiska frågan som svensk jude och vars huvudperson i boken har en lägenhet i Tel Aviv.
Boken utspelar sig kring en vistelse i Tel Aviv och författandet av en bok som ska visa judarna i exil vägen bort från Israel och bort från förintelsen.
Det blir en vandring i Tel Aviv och umgänge med judar av en tidigare generation, en äldre besviken kvinna som hade sin ungdom i socialismen och en kibbutz som nu är marknadsanpassat nyliberal. Hennes man är historiker och har ägnat hela livet åt Förintelsen.
Och bokens huvudperson ser på husväggarna i Hebron hur judiska bosättare sprayat "gasa araberna". Det är det svåraste att skriva i boken. Han skäms, han och de andra judarna är ju inte sådana, men konstaterar: "vi är sådana. Vi är som de andra. Nu gör vi mot andra vad de har gjort mot oss".
Det är nyttigt att läsa om människorna i en konflikt. Det som kanske tett sig enkelt kanske inte är så enkelt. Ricki Neuman visar mod och ger ett bidrag till att vi ska förstå den svenske juden och hans förhållande till Israel och den israeliske juden och hans förhållande till sitt land och dess väg från 1948.
Vi skulle ha flyttat till USA efter sexdagarskriget när vi förstod att Israel inte skulle lämna tillbaka de erövrade landområdena, säger den gamla kvinnan från kibbutzen.
Den lika åldrade historikern har svårt att anpassa sig, trots de många åren i Israel. Han längtar tillbaka till Tyskland. Han ska tillbaka, på något sätt, till det gamla Tyskland som de älskade. Det gäller bara att hitta dit, hitta hem.
Men historien tar slut för det åldrade paret. En dag har de båda sina dödsrunor i tidningen Ha’aretz. Då slutar också Ricki Neuman sin bok och en skönlitterär skildring har gett oss en nödvändig pusselbit för att skapa bilden av Mellanöstern och judarna.