Det är en jädra tur det fortfarande finns tänkare och berättare av Ronny Erikssons slag. När jag lyssnar på Euskefeurats nya skiva Sånger från Hotaheiti går tankarna till giganten Tage Danielsson som formulerade vår omvärld så väl och satte fingret på samhällsfenomen, gärna med en skruv på slutet.
På skivans första spår, Åren går o tiden lider sjunger Eriksson bland annat ”Förut skulle man vara solidarisk, nu ska man vara solid och arisk”. Mycket Tage-likt och intelligent skrivet.
Skivan innehåller så väl svidande kritik av dagens politik som vackra låttexter om landsbygdens människor och livet ”långt från Stureplan”.
En av gruppens eviga styrkor, på sidan av Erikssons texter, stavas enligt mig Bengt. När herr Ruthström sjunger tystnar jag och lyssnar. Det är alltid njutbart, han har en enorm stämma. Något herr Eriksson däremot inte alltid har men trots att det ibland är småfalskt så köper man Ronny Eriksson-paketet rakt av ändå.
Och det är som sagt av största värde att det i dagens Idolhysteriska Melodifestivalsverige och Aviciiland fortfarande görs sådana här skivor, där berättande om vår omvärld och dess människor lyfts upp genom smarta texter och med en hög nivå på det musikaliska.
Bandet har blivit allt starkare musikaliskt och arrangemangsmässigt senaste åren, om än de idag tyvärr saknar en viktig pusselbit i det hela. Violinisten Stefan Isaksson, bandmedlemmen som dog på tok för tidigt i sjukdom ifjol.
Denna tionde Euskefeuratplatta är enligt konvolutet en hyllning till honom då bandet tyckte att det bästa sättet att hedra hans minne var att fortsätta lira. Så sant. Och det görs numera med ett väldans bra driv bakom trummorna signerat nye medlemmen Kenneth Berg. Jag säger bara; det svänger! Men till nästa skiva vill jag gärna ha ett texthäfte i min hand. För oss som är old school och fortfarande lyssnar på fysiska skivor i stereo är en del av behållningen just att hålla texterna i sin hand. Helst när de är smarta.
Viktoria Berglund
kulturen@nsd.se