Flitigt läsa gör dig klok, därför läs varenda bok” som Falstaff, fakir skaldade någon gång runt 1890. Ett citat som med glimten i ögat hyllar läsandet och nyfikenheten med full vetskap om paradoxen att ju mer man läser – ju mer inser man att man inte hinner läsa. Något vi alla som gillar böcker är smärtsamt medvetna om. Men jag blir lika kvittrigt glad i sinnet varje gång jag tänker på Falstaff, fakirs briljanta summering.
Men skam den som ger sig. Gick därför till bokhandeln och köpte Nina Burtons prisbelönta bok ”Gutenberggalaxens nova” – om renässansmannen Erasmus av Rotterdam som levde sina dagar i ett intellektuellt pulserande Europa vid början av 1500-talet. En framåt kille som direkt hajade det nya medium som just äntrat scenen: boktryckarkonsten. Det var en tid som sjöd av nyfikenhet och lust till kunskap: Kopernikus och Galilei ritade om rymden, Magellan och da Gama utforskade nya kontinenter, läkare dissekerade döda kroppar i sin jakt på läkekonstens gåta. Jaha, tänker kanske någon. Och?
Min poäng är förstås att det går en så tydlig parallell mellan den tiden och vår. Idag har nätet kraften att demokratisera samhället precis som alla böckerna då när Erasmus fäktade med pennan. Böckerna skrevs efterhand på folkspråken. Först en binge biblar – sen, allteftersom, böcker i allehanda frågor. Naturligtvis var det till en början för en liten klick skolade gossar. Men allt har en början, stenen var satt i rullning. Erasmus trodde på dialogen, på samtalet, att ge och ta argument. Han var så långt ifrån en fanatiker man kan komma. Men så dök Luther upp och bankade in sina teser på en kyrkport. En man av hårdare virke, mer oförsonlig. Och kyrkan splittrades i en katolsk och en protestantisk gren. Och det blev så att säga ett Herrans liv. Vilket det väl i stort sett fortfarande är på den religiösa fronten.
Precis som Internet i dag är proppfyllt av hatsajter, av folk som sprider ”alternativa fakta”. Folk som inte är ett skvatt intresserade av ett öppet meningsutbyte.
Är det så att vi människor trots att vi kan flyga till månen, att vi konstruerat kloakerna och radikalt lyckats minska dödstalen för barnafödande kvinnor – ändå står och stampar på samma politiskt mentala nivå som på medeltiden? I dag med pajasen Trump, med en aggressiv brunhöger som kacklar, gormar och väsnas och säger sig veta präxis vad som är rätt och fel.
Det öppna amtalet och tanken om allas lika värde är humanismens kärnpunkt, menade Erasmus. Till synes enkelt. Har vi glömt bort det?