Studier visar att människor tänker i genomsnitt 65000 tankar per dag. Jag landar nog på sexsiffrigt. Min sambo på en tiondel av det. Han tänker mest på mat. Som en hund. Fick han leva med min hjärna ett dygn skulle han spärras in på hispan. Så här kan det se ut i min skalle en vanlig eftermiddag:
Köttbullar och stuvade makaroner vill jag ha. Ska rulla köttbullar. Leif Mannerströms, de med ansjovisspad i. Ska gräva efter blandfärs i disken på Murmanskkonsum. Det finns en ansjovisburk i kylen som skulle ha varit till Jansson som sket sig i julas. Den är bergis rutten. Måste gå och handla. Lämna tillbaka byxor som inte passar också. Vem syr byxor som är så snäva i bensluten att de inte ens går över foten? Måste skicka skämskort till dem som fyllt år. Bannat att jag aldrig gör sånt i tid. Present också. Vad läser en 8-åring? Inte vet jag. Får googla. Frimärken för inrikes post kostar sju kronor nu. Byxor, lämna tillbaka. Borde köpa trosor. Tråkigt. En annan dag. Hur ska jag hinna rulla 40 köttbullar på en halvtimme. Jävla Mannerström. Kom ihåg att sms:a chefen om schemat! Hinner inte handla. Måste ringa telefonbolag om mobilräkning som inte stämmer. De sätter nog i system att ha 175 samtal i kö för att man inte ska idas bråka om konstiga fakturor. Fixarkväll på förskolan om ett par timmar. Borde ha slingrat mig ur det där tidigare. Huvudvärk! Jag kan fejka att jag har jättejätteont i huvet. Lägg av, Anna. Middag! Vad ska jag hinna åstadkomma nu. Måste till affärn. Köpespyttipanna funkar väl om man har bråttom. Cancerpyttipanna. Greppar en grillad kyckling i stället. Herregud vad lågt blodtryck jag har. Håller på att få skavsår av nya skorna. Tur jag inte sprang i dem igår. Åh vad jag hatar att bli tagen för given. Cykla till fixarkväll på förskola. Kan inte vägen. Kommer att fara vilse och få ett utbrott. Sambon är världssämst på vägbeskrivningar. Tänk att jag muttrade det, att hans vägbeskrivningar suger balle. Det kanske var hårt. Tänker då inte ringa om jag kör vilse. Thaihaket han nämnde, där är det! Skulle jag svänga sen? Vill inte ringa och fråga. Måste ringa och fråga. Tänker låta jättesur. Framme. Hur hamnade jag på fixarkväll på en förskola? Jag har blivit typ etthundrafemti år utan att jag hann med. Måla lekstuga. O-oo-o-ooo-o-ooo-o (låt jag fått på hjärnan). Tänk vad härligt det var när jag åkte slalom skitsnabbt och lyssnade på den. Det är kul att måla. Jag borde liksom meditera under tiden. Varför är det bara pappor här? Fatta vad coolt det hade varit om jag ba’ hade spikat upp värsta staketet. Gud vad de kallpratar. Är det här meningen med livet? Jopphejdi hejdi hejda. Vilken ful sång. Den är så ful att den blir kul. Nu vill jag hem och se Bonde söker fru. Ansjovisspad i köttbullar, konstigt ändå. Inte cykla vilse. Vägrar ringa igen. Jopphejdi hejda.
En vacker dag blir det härdsmälta. Hoppas något geni uppfinner en ejectknapp innan dess. Då kan jag ta ut hjärnan och lägga den i ett vattenglas, som tant Ruth gjorde med sina löständer. Det verkar behagligt att vara en sån där som mediterar eller tänker på mat, som en hund. Vägen dit kanske kan gå via Muonio älv. För där, vid pimpelhålet, blev det tillfälligt avbrott på ravepartyt i min skalle.