För fyra år sedan debuterade hon med romanen Kvinnorna på stranden. På en strand i Spanien flyter ett svart lik upp, samtidigt korsas tre kvinnor vägar.
– Det är ett enormt jobb att skriva en bok, helst när man inte vet om man får en penny för den, säger Alsterdal och berättar att hennes böcker handlar mycket om uppbrott och rötter.
För ett och ett halvt år sedan kom I tystnaden begravd.
– Det finns små trådar som knyter dem samman.
För henne är Tornedalen ett annat Sverige.
– Jag fascineras av närheten till världshändelser.
Hon nämner tiden för Tsarrysslands härjningar. Tiden på Hitlers anhängare brände gårdar på andra sidan gränsen och flyktingströmmarna.
Karaktärerna är viktiga i hennes författande.
– Lars-Erik Svanberg-karaktären har hängt med mig genom åren.
Det handlar om männen som skidade miltals genom skogarna. Väl i tävlingsspåren sopade de banan med konkurrenterna. Därefter valde de att isolera sig.
– De får ära och berömmelse och strålkastarljuset på sig. Ändå drar de sig undan.
Tove Alsterdal berättar om mötet med Kaa Enebergs böcker om dem som emigrerade till Sovjetunionen – där paradiset skulle finnas.
– Historien om emigranterna grep mig verkligen, säger hon och berättar att en släkting till henne gjorde det.
– Varför gav de sig av? Jag ville berätta historien men också om tystnaden efteråt. Det här var ingenting man pratade om, säger hon och drar paralleller till dagens flyktingar som söker sig till Sverige i hopp om att kunna skicka hem pengar.
Hon förundras också över det faktum att släktbanden är så viktiga i Tornedalen.
– Vems är du? är ofta en fråga som ställs.
Att inte kunna meänkieli är något hon saknar.
– Något går förlorat i kulturen och historien när man inte har språket med sig.
Att skriva om Tornedalen säger hon var det svåraste hon gett sig i kast med. Varför hon först hittade på en fiktiv by för att sedan kunna ta livet av vem hon ville.
– Jag ville inte trampa ner i klichéer, säger hon och nämner sådana som den muttrande mannen och det karga landskapet.
För henne har tornedalingar i stället förmågan att tänka stora tankar. Något som kan förklara varför kommunismen, nazismen och Korpelarörelsen fick fäste där.
Mycket tid lägger hon också ned till research eftersom hon vill hitta miljöerna till boken. När hon väl hittat ett hus där något kan utspela sig går hon gärna in och låter fantasin flöda.
– Det är inspirerande att titta på verkligheten.
Att hon fastnade för att skriva en kriminalroman förklaras med att hon läst många. att spänningen gör att man kan föra handlingen framåt. Dessutom hoppas hon att boken kan utveckla sig till något annat än läsaren förväntat sig.
– Sju länder har köpt in I tystnaden begravd, men den har inte kommit ut överallt, säger Tove Alsterdal som om boken skulle bli film inte kommer att tillåta att Tornedalen skildras hur som helst...