Tre procent kan försörja sig på författandet
Poeten Mats Söderlund är starkt engagerad i författarnas och litteraturens villkor för framtiden. Som ordförande i Författarförbundet arbetar han ständigt med frågorna. Men han återvänder också till naturen, där han hittar inspiration till sina dikter.
Foto: Pär Bäckström
- Den nordiska poesins naturförankring är ju vida känd och det av en anledning. För att ta ett krasst exempel så är det svårt att skriva om döden. Men döden i naturen är det lättare att arbeta med, säger han.
Systemet, som kom ut förra året, är den åttonde diktsamlingen.
- Men det hade kunnat bli betydligt fler om poesin hade varit något jag kunnat ägna mig på heltid åt, säger Söderlund.
Sin tid delar han mellan poesin och arbetet som ordförande i Författarförbundet - en post han innehaft de senaste fem åren.
- Det är klart att det kan bli splittrat ibland, men fördelen är ju att jag kan styra min arbetstid med förbundet ganska mycket. Jag samlar hela tiden intryck, även om jag i ärlighetens namn ligger 10-15 år efter, säger Söderlund och berättar att det ofta är 80-talets vandringar i den norrbottniska fjällvärlden eller utflykterna till barndomens våtmarker utanför Skellefteå som dyker upp i texten.
Arbetet på Författarförbundet är förvisso något Söderlund brinner starkt för, även om han poängterar att det inte är märkligare än att andra författare också ofta har jobb vid sidan om sitt skrivande.
- Vi har omkring 2 700 medlemmar och av dessa ägnar ungefär 700 mer än 75 procent av tiden åt sitt författarskap. En inkomstundersökning visar att ju mer man arbetar med författarskapet, desto mindre tjänar man i snitt. Meridianen, alltså den vanligaste årsinkomsten, för våra medlemmar ligger på 120 000 kronor per år före skatt. Och bara tre procent av medlemmarna kan försörja sig helt på författandet.
Villkoren för författarna är Författarförbundets huvudsakliga intressen. Men också litteraturens framtid.
- Just nu arbetar vi med tre kärnfrågor; upphovsrätt, yttrandefrihet och biblioteksfrågan. Digitaliseringen är en fråga som går in i alla de tre. Och så är vi väldigt engagerade i kulturutredningen som råkat dimpa ner nu.
Författarförbundet är en av de viktigaste remissinstanserna för kulturutredningen.
- Det som är bra med utredningen är att kulturlivet blir tvunget att definiera och positionera sig. Det som däremot många missar är ju att utredningen är politisk. Det är klart att den borgerliga alliansen vill driva sin politiska ideologi i den, säger Söderlund och tar två exempel:
- En bok för alla är ett klockrent exempel. Det har gång efter gång blivit påhoppat och det var det första Lena Adelsohn Liljeroth tog bort när hon kom till makten. Det var förstås för att det var arbetarrörelsens "baby" och man istället trodde att marknaden skulle sköta saken bättre.
- Det andra är inkomstgarantierna för författare och konstnärer som nu föreslås tas bort och ersättas med kortare arbetsstipendier. Man motiverar det med att man vill driva andra arbetslinjer - att det "ska löna sig att jobba". Men vad man verkligen säger är ju att man inte litar på att kulturarbetare gör sitt jobb, att man tror att det är en jättegrupp konstnärsbohemer som parasiterar på folket när det i själva verket handlar om hårt arbetande och välutbildade människor som ägnat hela sitt liv åt sitt yrke.
Att digitaliseringen är framtiden tror Söderlund starkt på. Och han tror också på att det ska gå att hitta lösningar för ett rättvist system där upphovsmännen också tjänar på digitala mediers lättillgänglighet.
- Ser man på musiksidan så börjar den sakta men säkert återhämta sig i och med nya affärsmedel. Det gäller bara att hitta formen. För i ärlighetens namn tror jag att folk faktiskt vill göra rätt för sig och att de känner lojalitet med upphovsmännen. Men det är klart, så länge det finns gratisalternativ så blir det en svår moralisk fråga för många.
Så jobbar vi med nyheter