- Det är där man hamnar i när man undrar. Alla undrar ju så det är en enorm kontinent, säger han.
Rent geografiskt ligger Undrien i närheten av Italien.
- Det berodde på ett hörfel när någon sade Umbrien och det är ju en region i Italien, säger Magnus Linn.
Det är just vad Magnus Linns utställning handlar om, att ibland höra fel och leka med ord. Utställningen är en lek med ord och en lek med föremål. Han beskriver det som just en språklek eller språkfilosofi att skapa nya ord av gamla.
- Att hitta på är fantastiskt. Vår framtid bygger ju på de uppfinningar vi nu gör. Einstein sade ju att fantasi är viktigare än kunskap. Utan fantasin blir det inget av kunskapen, säger Magnus Linn.
Utställningen har formen av nyskapade ord, eller ska vi säga återvinning av gamla ord som blir som nya. En återvinningscentral för förbrukade ord.
Nyskapelserna hänger på väggarna i konsthallen, uppbyggda av bokstäver som var och en är egenartade. Där finns "elefantasi", som måste vara något stort tror vi, när Magnus Linn sätter på pipen från en kaffepetter på sin näsa. Jo, det blir en snabel om man har tillräcklig "elefantasi" för att se det, men en ganska liten snabel.
Undrien har också ett inre landskap som kallas "Trottoarien". Här finns inga bokstäver, däremot återvunna föremål av alla slag.
- Vad återstår av en stålborste som inte längre har någon borst. Det blir en "orst" och det är en utmaning vad man kan använda den till. En pojke som besökte utställningen tyckte att den kunde användas för fredsmäkling.
Magnus Linns utställning har vandrat i tre år runt landet och alla små föremål i "Trottoarien" är fortfarande kvar. Han kommer själv från Bergkvara i Småland och förklarar att Astrid Lindgren inspirerat honom i ordarbetet.
- Hon leker ju med orden i sina berättelser. Det vet alla som läst om Pippi Långstrump.
Magnus Linn beskriver sin egen språkfilosofi så här:
- Att läsa och se är en dubbel process. Det gäller att återföra språket till en sinnlig värld.
För första gången delar han upp utställningen. En del finns i konsthallen i Kulturens hus, en fortsättning i angränsande stadsbiblioteket och en tredje del i biblioteket i Hertsön.