Fredrik Prost, vad kommer vi att få se på den här utställningen?
– Tillsammans kommer vi att ställa ut alltifrån knivar och kåsor till kläder och väskor, föremål vi själva har tillverkat. Det är både hårdslöjd och mjukslöjd, alla i gruppen lite olika inriktning. Vi arbetar med olika material och kommer från olika håll, vilket återspeglas i det vi gör. Någon som känner till sameslöjd kommer eventuellt att kunna se skillnaderna, då nord- och sydsamer har lite olika formspråk och vi alla har influerats av våra respektive släkttraditioner. Många av de saker vi gör har gjorts på samma sätt i flera generationer.
Vad är syftet med den här utställningen?
– Vi tycker det är viktigt att människor får se att den samiska kulturen lever vidare och fortfarande utvecklas, visa var de saker vi ställer ut har sitt ursprung och vad vi inspirerats av. Detta genom att också ställa ut äldre föremål sida vid sida med våra egna hantverk. Vi vill inspirera och samtidigt få en chans att visa upp oss och det vi gör. Föremålen vi ställer ut finns även till försäljning. Eftersom vi tillverkar sakerna på traditionellt sätt så är det väldigt tidskrävande. Flera av oss är slöjdare på heltid.
Hur förhåller ni er till det traditionella samiska hantverket?
– Vi utgår ifrån det gamla, men sedan sätter vi en egen prägel på det vi skapar. Enligt min mening kan man ju inte riktigt tala om någonting typiskt traditionellt, då sånt ständigt är i förändring och utvecklas. Var sätter man gränsen för vad som är traditionellt och äkta samiskt, är det hantverk från 1950-talet eller 1800-talet? Det handlar om att förvalta ett arv och utveckla det, inte att bara göra kopior av gamla prylar. Om traditionen slutar utvecklas så dör den ut. I framtiden så hoppas jag att det vi gör nu ses som traditionellt hantverk. Arbetsmetoderna och framförallt materialen är det viktiga, det är en konst i sig att förbereda de olika materialen till exempel.
Hur har intresset från allmänheten sett ut under de fyra åren ni ställt ut?
– Det har funnits ett stort intresse, faktiskt. Både bland samer och ickesamer. Det är lättare att vara stolt över sin kultur och sitt ursprung i dag, det finns en annan öppenhet i samhället. Många samer har blivit mycket mer medvetna om sitt kulturella arv.