Signalerna gick fram på direktanknytningen, men ingen svarade. Så småningom lät en inspelad röst meddela:
– Vill du komma till telefonist, tryck ett.
Jag tryckte, men utan större förväntningar, måste tilläggas med emfas.
Tillbakablick: En god journalist ska inte bara kunna berätta en historia, utan även vara duktig på den ädla konsten att få tag på människor. Utan intervjuoffer, inga intervjuer. Således går arbetet ofta ut på att sitta i telefon och jaga fatt på kreti och pleti. Det här var förstås mycket svårare under den tid då det ännu inte fanns mobiltelefoner. Då gällde det bland annat att ha ett respektfullt och gott förhållande till växeltelefonister. Särskilt de som hade koll på sina medarbetare, och inte bara sa företagets namn i telefon.
Trenden är dock tydlig. Mobilerna stängs av allt oftare, medan växeln blivit utlokaliserad. Rösterna är inspelade och svävar fritt i det blå. Ett modernt spektakel.
– Jag får inget svar på anknytningen, sa den anonyma telefonisten.
– Nej, inte jag heller, sa jag.
Indignerat. Må det vara lite putslustigt. Men logiskt. Det var ju därför jag tryckt på ett. Hur korkad får man bli?
– Jag kan koppla dig till mobilen om du vill, sa hon.
– Nej, nej, stopp, stopp! Jag har redan provat mobilen.
Allt går i cirklar. Som sagt var, mina förväntningar var låga.
– Vet du om han alls jobbar i dag? sa jag. Jag menar har du sett honom någonting nu på morgonen?
Efter denna till synes självklara fråga kom dråpslaget.
– Jag har ingen aning, jag sitter nämligen i Hudiksvall. Vi kan prova hans anknytning.
Men jag hade ju redan ringt den. Det var ju därför jag tryckt ett – för att få svar på var personen i fråga befann sig – men hamnade i limbo.
– Jag kopplar dig, sa rösten i telefonen.
Så värdelöst.
”Just nu är det många som ringer...” Pyttsan, brukar jag tänka. Det är inte alls många som ringer – bara företag efter företag, bransch efter bransch som vänt ryggen utåt. Vi ids inte svara. Vi anonymiserar. Gömmer oss.
Värst var det häromdagen då jag telefonslussades ända till Indien. Helt i onödan. Men jag har förstått nu, det kallas modern kommunikationsstrategi.
– Var god dröj, sa jag. Just nu är det många som enerverar mig.