Zulmir Becevic: Mitt ord är "sevdalinka"
I vår artikelserie om ord som saknas har vi kommit till den författaren Zulmir Becevic. När han får välja ett ord han saknar i svenskan blir det "sevdalinka". För honom symboliserar det bosniska ordet både hopp och melankoli.
Foto: Sabina Studios
Berättelsen har vissa likheter med Zulmir Becevics eget liv. Som tioåring flydde han tillsammans med sin familj från Bosnien. Och när han får välja ett ord han saknar i det svenska språket blir det ett ord med starkt symbolvärde: sevdalinka.
- Enkelt uttryckt är sevdalinkan en kärleksdiktning med orientaliska rötter som är väldigt karaktäristisk för Bosnien. Det är en musikalisk yttring som är kopplad till melankoliska stämningar och uttrycker längtan, lidelse och kärlekssorg.
Karaktäristisk för sevdalinkan är det långsamma tempot och de utdragna melodierna. I dag framförs den ofta av mindre orkestrar, med dragspel, fiol, gitarr och andra stränginstrument.
- Jag har valt det här ordet för att det symboliserar både melankoli och hopp på samma gång. Efter 90-talets krig och etniska rensning i Bosnien har landets rika kulturella arv hamnat i skymundan av krigets hemskheter.
Så jobbar vi med nyheter Läs mer här!