PÄ 1960-talet dök Elvis Presley frÄn klipporna i filmen "Fun i Acapulco". Jeanine Cummins bladvÀndare tar avstamp i den paradisiska kuststad som drygt 60 Är senare förvandlats till en av Mexikos mest vÄldsamma stÀder pÄ grund av knarkkarteller och kriminalitet.
â Jag tror att CancĂșn kan följa efter, det Ă€r en galen och skrĂ€mmande sak att de hĂ€r undersköna platserna â dessutom kulturella â kan bli fickor av vĂ„ld, sĂ€ger hon pĂ„ telefon frĂ„n hemmet i New York.
Den svenska titelns "jord" Ă€r "dirt" pĂ„ engelska â smuts. Ett Ă„r efter att romanen kom ut i USA har den sĂ„lt i cirka 1,5 miljon exemplar i alla översĂ€ttningar. Samtidigt begrundar Jeanine Cummins fortfarande olika lager i debatten om den. Deckarförfattaren Don Winslow höjde den till skyarna, men pĂ„ nĂ€tet blev hon anklagad för att ha skrivit "traumapornografi" för den vita amerikanska förlagsbranschen. Att hon skulle ha fel etnicitet för att kunna skriva om mexikanska migranter Ă€r inget som hon köper. Frustrationen frĂ„n kollegor med latinamerikanskt ursprung tycker hon dock Ă€r legitim och beslĂ€ktad med den smĂ€rta som lett fram till Black lives matter.
â Jag mĂ„ste vara försiktig med formuleringarna nu, men hatet och den verkliga kritiken kom inte frĂ„n migranter, de som var arga pĂ„ den hĂ€r boken var snarare andra generationens elitutbildade författare som, med all rĂ€tt, kĂ€nner sig förbigĂ„ngna. Jag hade ett enormt stöd frĂ„n migrantsamhĂ€llet och bland dem som jobbar lĂ€ngs flyktvĂ€garna. Det förvĂ„nade mig att just den biten var helt förbisedd i den mediala berĂ€ttelsen om boken.
LÀnge hade Jeanine Cummins harvat pÄ med en roman som inte ville lyfta. Hennes landsmÀn engagerade sig för flyktingar i Syrien men blundade för tragedierna pÄ den egna bakgÄrden, tyckte hon, och ville skildra just dessa. Men det var först nÀr hon insÄg att berÀttelsen mÄste utspelas i Mexiko som skrivandet lossnade. Insikten kom efter att president Trump blev vald till president.
â Jag sĂ„g den enorma fulheten i det hĂ€r landet, det hĂ€r otroligt giftiga och hatfyllda sĂ€ttet som vi pratade med varandra pĂ„. Det var första gĂ„ngen under min livstid som jag sĂ„g det. Samtidigt dog min pappa, det var som att all anstĂ€ndighet försvann frĂ„n vĂ€rlden pĂ„ en gĂ„ng. Det kĂ€ndes som att jag hade slösat bort 3,5 Ă„r av mitt liv som jag kunde ha tillbringat med min pappa.
Ur sorgen och upprördheten föddes en helt ny roman om Lydia, bokhandlare i Acapulco, som i bokens inledning fÄr hela slÀkten slaktad pÄ ett slÀktkalas. En kartelledare hÀmnas besinningslöst pÄ hennes man, som Àr journalist. Bara Lydia och hennes son Luca överlever och i romanen skildrar Jeanine Cummins deras flykt undan kartellens medlemmar och genom ett land dÀr polisen kan vara korrupt och dÀr skönhet kan förstöra en flickas liv. VÀgen till "el norte", utan nödvÀndiga identitetshandlingar, gÄr via taket pÄ ett godstÄg, "La bestia", ett omvittnat fÀrdmedel för medellösa migranter som blivit mÄngas död.
I bakhuvudet hade Cummins ocksĂ„ sin farmor som i ungdomen flyttade frĂ„n Puerto Rico till Missouri och upplevde den sociala deklasseringen frĂ„n "rik och glamourös ung dam" i hemlandet till "puertorican" kort och gott i USA. â Hon upplevde en enorm rasism, det förstörde hennes psykiskt och fick konsekvenser för alla hennes barn. Det var ocksĂ„ en av anledningarna till att jag ville presentera en migrant som utmanade stereotyperna. Migranter Ă€r precis som alla andra, de Ă€r mĂ€nniskor med enormt varierade erfarenheter och socioekonomisk bakgrund.
Den spansktalande Cummins hade lĂ€st enorma mĂ€ngder mexikansk nyhetsrapportering, hon hade besökt migranthĂ€rbĂ€rgen i Mexiko, jobbat som volontĂ€r pĂ„ soppkök och intervjuat amerikanska aktivister som deponerar vattendunkar lĂ€ngs flyktlederna genom öknen. ĂndĂ„ blev hon anklagad för att hennes Lydia var en stereotyp, och för att den farliga flyktvĂ€gen inte var realistisk för en kvinna med hennes bakgrund.
â Hon Ă€r en fiktion som jag hittat pĂ„. Punkt. Hon Ă€r inte skapad för att representera nĂ„got annat Ă€n den hon Ă€r. PoĂ€ngen med boken Ă€r inte att en mexikansk medelklasskvinna kan bli migrant, det Ă€r att vem som helst kan blir det. Det Ă€r bokens hela premiss, det kan vara du, det kan vara jag.