Temat har inspirerat författaren David Väyrynen att undersöka hur tidskriften har brukat sitt papper under åren. Eftersom han äger alla nummer av tidskriften utom åtta framstår resultatet som tämligen totalt och trovärdigt.
Enligt hans framräknade mängdlära har det gått åt snudd på 50 ton papper under de fyra decennierna. Till en sådan produktion krävs uppskattningsvis 150 kubikmeter massaved. Det i sin tur kräver skog avverkad på ungefär en hektar.
Fast han har inte bara räknat fram ungefärliga siffror. Under ett halvår läste han också alla nummer han hade tillgängliga. Han ger heder åt olika kurser i litteraturvetenskap, men hävdar att han har lärt sig mer om norrländsk litteratur genom att läsa Provins.
Under åren har tidskriften haft 28 redaktörer, som alla satt sin prägel på teman och innehåll. Dessa teman har varierat från stort till smått, från det abstrakta till det personliga. Men bara fem författare har fått ett helt nummer ägnat sig: Lars Lundkvist, Sune Jonsson, Aase Berg, Sara Lidman (naturligtvis) och tidigare i år Nils-Aslak Valkeapää.
Nästan 2 000 upphovsmän har bidragit med dikter, essäer, historik, konst, noveller, recensioner, reportage och en del annat. Allt enligt den ursprungliga tanken – att ge den norrländska litteraturen en vital plattform.
Kontentan är klar: Papperet är bra brukat. Eller som David Väyrynens slutsats lyder:
”Så otroligt många bra texter vi tillsammans har skrivit. Nu kör vi 40 år till!”