Trevligt, men inte så mycket mer

The new man gör en mysig spelning i skymningen under lördagen. Den stora massan av publiken har ännu inte kommit, men sakta men säkert droppar det in folk.

Det blir aldrig någon riktig fart på spelningen. The new man gör sitt på scenen och publiken står lugnt och stilla och nickar med huvudena till musiken och vickar lite på benen. Det blir en trevlig stund vid stora scenen på udden, men inte så mycket mer.
Jag saknar mer publikkontakt av Olle Nyman. Han får inte riktigt med sig publiken. Besökarna verkar ha honom som bakgrundsmusik i stället för att vara riktigt inne i musiken.
Det är en enkel spelning, och det är väl just det som är charmen med det här. Olle Nyman rör sig inte onödigt mycket på scenen, samtidigt som han har ett skönt gung i kroppen när han sjunger. I introt till There’s a world kommer hans härliga röst till sin rätt och det blir ett vackert avslut.
Även om Olle Nyman har bytt både sound och namn är jag lite besviken över att han inte spelar Don’t let those bastards reel you in, för det är just den låten som klingar i mina öron när jag går därifrån.