Som potentiell storesyrra till dem, blir jag alltid lite lÀtt förvÄnad nÀr namnen dyker upp. Ta bröderna Rensfeldt som exempel. Plötsligt var de bara dÀr, svinpoppis och jÀkligt grymma, sedan en lÄng tid tillbaka repandes hemma i holken pÄ Hertsön. För som jag har förstÄtt det var det sÄ det gick till. De - smÄbrorsorna - satt pÄ sina kammare och sjÀlvlÀrde sig datorprogrammen. Och sÄ var fotbollskillarna plötsligt fullfjÀttrade musiker. Ofta i genren hiphop.
Allt var möjligt
Och visst var det sÄ det gick till Àven förr. Skolans hardcoreband, i bÀsta Firesideanda, kröp ur sina replokaler och lockade till konsert i skolmatsalen eller aulan. Och det kÀndes som att allt var möjligt.
Men om detta berodde pÄ uppbackning av samhÀllet eller bara en stÀmning bland de inblandade, rÄder det delade meningar om.
Dj:n och producenten Emil Pettersson, eller Gin Joints som han kallar sig, tror pÄ det senare. Han rörde sig i LuleÄs hiphopkretsar i början pÄ 2000-talet och driver i dag den egna funk/hiphop/electro-labeln Discotheque å la carte. I somras slÀppte han tolvan Know the ledge och nÀr som helst nu kommer nÀsta.
Ostrukturerat
- Jag har gjort hiphop med de flesta som var aktiva i LuleÄ kring 2000-2005 tror jag. Jag slÀppte en tolva pÄ min dÄvarande label med mig och Zacke kring 2004. Men jag tror inte jag nÄgonsin kÀnde att jag fick nÄgon strukturerad uppbackning, sÀger Emil och fortsÀtter:
- Men under just den perioden var LuleÄs uteliv jÀvligt roligt. Det fanns mÄnga stÀllen med dansgolv och mÄnga billiga barer. Vem saknar inte Mac India och Bar 1? Det var lÀtt att ordna klubbar och fester och folket kom. SÄ det var ju ett bra klimat om nÄgot. Sen sÄ kÀndes det som att de flesta sysslade med nÄgon form av musik och det inspirerar.
Sedan fyra Ă„r tillbaka bor han
i Uppsala dÀr han pluggar juridik. Just nu gör han dessutom en utbytestermin i Aten, dÀr mÄlet förutom tillvalskurser i juridik Àr att nÀtverka med lite med dj:s och artister. Försöker man sig dock pÄ en nÀtsökning pÄ Emil Pettersson, Gin Joints eller Discotheque å la Carte för den delen, vÀxer det upp en snÄrig djungel.
Vad gör du egentligen? Rappar, producerar, driver eget skivbolag, ordnar fester?
- Jag rappar inte. Förutom en refrÀng pÄ en ep som kommer lite senare i höst pÄ Discotheque med Muurk GrÄ som Àr bördig frÄn Kalix. Fast han spökskrev den Ät mig, sÀger Emil och fortsÀtter:
- FrÀmst Àr jag dj och producent med skivspelandet som brödföda lyckligt nog. Sjunger gör jag bara för att det inte verkade som att nÄgon annan ville göra funk. Know The Ledge som Àr titelspÄret pÄ tolvan Àr första lÄten jag sjungit in nÄgonsin.
Gin Joints har han kallat sig sedan 2007, dÄ den amerikanske rapparen Grand Agent av misstag namedroppade honom som just det. Och labeln Discotheque å la Carte har han arbetat med i olika former sedan 2005-2006. Vad gÀller festfixandet har han hÄllit klubb pÄ Kafelino med tre vÀnner och Àven varit med och arrangerat nyÄrsfesterna Törley Nights pÄ Punkhuset de senaste tvÄ Ären. Hemma i Uppsala hÄller han i klubben Feber.
Vad driver dig?
- Spring i benen.
Tror du din generation mer Àn andra jobbar efter den hÀr do-it-yourself-andan?
- Jag vill inte göra det sjÀlv om jag inte mÄste.
Men tÀnker du sÄ - "vill man fÄ nÄgot gjort sÄ fÄr man göra det sjÀlv"?
- Jag gillar att göra saker men helst skulle jag nog bara vilja göra musik. Men de perioder jag bara har gjort musik har det inte gÄtt sÄ bra heller, för dÄ blev det ett jobb
i stÀllet för nöje. SÄ att plugga Àr perfekt! Skola Àr okej allt som oftast men musik Àr roligare och det lÀr mig att njuta av det. Sen Àr musik svÄrare Àn juridik sÄ jag anpassar mig efter det.
Hur skulle du beskriva din musik?
- Som funk och rap. Jag gillar mörk och dansant musik och önskar att jag kunde vara lite mer dur ibland. 118 och 92 bpm Àr min eviga comfort zone verkar det som, sÀger Emil.
Som inspirationskÀllor nÀmner han hiphop, funk, Björn Afzelius och Ken Ring. Och sÄ Neon Workout för hans studioskills.
Vad Àr mÄlet med musiken?
- Att bli hörd, nöjd och fÄ spela skivor.