Grattis på födelsedagen.
– Tackar, tackar.
Du har haft avstängd telefon, kör du radioskugga i dag?
– Nej (skratt). Jag körde bara med nattläge på.
Känns det stort att fylla 50?
– Nja, stort vet jag inte men det är ju inte som att fylla 49 (skratt). Jag vet inte vad som skulle vara stort med det – att man är vuxen? Men det borde man vara innan, man är kanske barnslig om man tror att man blir det vid 50.
Känns det speciellt?
– Nej, det känns inte annorlunda. Men jag minns när min farfar fyllde 50 och min mamma fyllde 50, det är klart att det är något märkvärdigt över fylla 50 i jämförelse med att fylla 34 eller något. Men det är rätt tidigt på dagen så jag har fortfarande inte listat ut vad det skulle vara i sådana fall.
Hur firar du?
– Med kaffe och tårta och familjen. Som vi brukar göra när någon fyller år. Jag har inte planerat något och ingen har planerat något för mig, vad jag vet i alla fall. Men det kan ju ändras.
Gör du tårta?
– Nej, jag är skitdålig på att baka faktiskt. Det är Angelica som gör tårtorna, jag diskar och lagar mat mer.
Har du planerat fest?
– Jag det har jag, men det är privat så det vill jag inte prata om i tidningen. Men det kommer bli.
Hur ser du på att vara 50 år?
– De första sju timmarna har känts bra. Det är mäktigt att vara 50, det är på något sätt att vara på andra halvan även om man egentligen är det långt tidigare. Det känns som att det inte finns någon återvändo, jag kan aldrig bli ung igen.
Är den 50-åriga Matti som den 20-årige trodde att du skulle bli?
– Jag tror att den 20-åriga inte tänkte så mycket på att bli 50, den var mer upptagen med att vara 20. Men sedan har jag tänkt att jag är 40 år i 50 år. Jag har hållit på med samma saker hela tiden och kan se på mig själv utifrån att jag är likadan, jag spelar fortfarande i band och gör skivor och skriver. Samma sak som jag gjort alltid och därmed är i samma ålder hela tiden, det vill säga 40 hela tiden. Men jag känner mig lite friare i huvudet nu än när jag var 40, lite modigare – lite ungdomligare, nu känner jag mig som att jag är i 40-årsåldern (skratt). Men när jag var 20 kände jag också att jag var i 40-årsåldern och tyckte att jag hade levt så himla mycket. Så jag har varit 40 år i 50 år.
Har du åldrats med värdighet?
– Ja, men hyfsat i alla fall. Jag har inte blöjor och sådana saker. Jag kan stå och titta Harmagedon i ögonen och säga "det här har jag gjort".
Släpper tredje skivan med Södra Sverige snart. Skönt att spela punk vid 50?
– Det är klart man ska göra det när man är 50, alltid ska man spela punk – vad man vill ska man spela. Vill man spela house, Abba eller dansband ska man också göra det. Så länge man gör som man vill får man leva som vill tycker jag.