Baier får i-n-t-e tyst i klassen

Lystring i klassen. Erika Baier & The Business erbjuder en intensivkurs i bluesens skola.

Erika Baier & The Business gav en lektion i blues.

Erika Baier & The Business gav en lektion i blues.

Foto: Pär Bäckström / Frilans

Recension2018-07-07 22:27
Det här är en recension. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Erika Baier är den där coola lärarinnan från Mönsterås som får klassen att fokusera direkt hon träder in. Låt inte den rödglittriga jazzdivaklänningen lura dig, Baier got the blues - all of it.

Sångerskan lägger fram en intensivkurs i bluesens A till Ö och det gäller att inte somna till. Tillsammans med kompbandet The Business kastar hon sig mellan Buddy Guy och Koko Taylor, ståbasgung utan ståbas och dueller mellan munspel och gitarr.

MER FESTIVAL: Martin Stenmarcks löfte till Luleåpubliken

Hon är en sådan där passionerad pedagog som får innerliga kramar efter skolavslutningen. Alla gillar ju ”Devil's Hand”, ”Bad rooster” och när Baier skriker så där härligt. Men även i hennes klassrum kan det bli lite långtråkigt ibland, som när gitarren slutar överraska eller enahanda rytmsektion vaggar snarare än peppar.

Det är väl inte någon överraskning att Arman Sikiric (munspel), Bonne Löfman (gitarr), Patrik Norrman (bas) och Michael Johansson (trummor) passar på att leva rövare när hon lämnar rummet.

MER FESTIVAL: Markus Krunegård: "Det ekade tomt"

För ettakluddarna är det en fantastisk inblick i bluesens historia och samtid, den lärde önskar dock att hon lämnade läroplanen och gick utanför ramen oftare.

FLER RECENSIONER FRÅN HAMNFESTIVALEN:

"Alla älskar sommaren – och Martin Stenmarck"

"Rebecca och Fiona visar Luleå"

"Tur att vi lever samtidigt som Markus Krunegård"

"Anna-Sofia Monroy gör mig exalterad över framtiden"

"Dvärgarna är över oss"

"Något har hänt med The Chickpeas Band"

"Molly Sandén gör det med bravur"

"Kan inte låta bli att sakna det"

"Det krävs mer, Jimmy Saint"

Erika Baier & The Business

Luleå Hamnfestival

Bluestältet, lördag 21.00

Längd: 70 minuter

Bäst: ”Devil's Hand”

Sämst: Efter en timme känns det som att jag hört allt.

Betyg: 3