Han Ă€r en av Egyptens mest uppmĂ€rksammade regissörer och dramatiker. Vanligtvis tar det Ahmed El Attar mellan ett halvĂ„r och ett Ă„r att göra en pjĂ€s â men pĂ„ Dramaten har processen komprimerats till tre mĂ„nader. I november kom han till Sverige med tvĂ„ av ett trettiotal scener fĂ€rdigskrivna.
ââBerĂ€ttelsen Ă€r som en matta som jag vĂ€ver under tiden. Det Ă€r en Ă„ngest för skĂ„despelarna, för de vet inte vart de Ă€r pĂ„ vĂ€g och det gör inte jag heller först. Jag vet hur historien ser ut men inte hur den ska berĂ€ttas, sĂ€ger Ahmed El Attar.
En av anledningarna till att han tackade ja Àr hans stora förtroende för teaterchefen Mattias Andersson, som han följt under en lÀngre tid.
ââOch sĂ„ Ă€r det ju Dramaten, en av de största teatrarna i norra Europa. SĂ„ det Ă€r jĂ€ttekul att arbeta pĂ„ en sĂ„dan plats, sĂ€ger han.
Om rika familjer
"Maktens diskreta charm" handlar om en syrisk kvinna och en svensk man som blir kĂ€ra. Deras tvĂ„ vĂ€lbestĂ€llda familjer möts för första gĂ„ngen nĂ€r paret gifter sig. BĂ„da slĂ€kterna Ă€r till en början skeptiska â tills de inser att de delar en passion för pengar. Ahmed El Attar skriver ofta om rika familjer. Han kommer inte frĂ„n en sĂ„dan bakgrund sjĂ€lv men har gĂ„tt pĂ„ privatskola och gifte sig in i en förmögen familj.
ââSĂ„ jag har levt med sĂ„dana mĂ€nniskor i hela mitt liv, konstaterar han.
Familjens inbördes maktrelationer Àr ett tema han stÀndigt Äterkommer till. Det speglar ocksÄ mÀnniskors uppfattning av och relation till makten, anser han.
ââI totalitĂ€ra regimer dĂ€r fadersfiguren Ă€r den med makt Ă€r det vad folk reproducerar i relationen till den politiska makten. Och det intresserar mig.
Han sĂ€ger att han inte gör politisk teater â men medger att det finns mycket politik i hans pjĂ€ser. Samtidigt har det politiska systemet i Egypten hindrat fria uttryck de senaste 30 Ă„ren, enligt El Attar, vilket gör att det bitvis Ă€r tufft att arbeta med teater dĂ€r. Ekonomiskt har situationen ocksĂ„ blivit mycket vĂ€rre efter revolutionen 2011.
ââCovid hjĂ€lpte inte heller. I mĂ„nga lĂ€nder fanns stöd till teatern men i vĂ„rt land och i övriga arablĂ€nder fanns ingenting. Folk bytte yrke och lĂ€mnade teatern.
Tror de Àr förmer
SjÀlv Àr Ahmed El Attar en viktig kulturkraft i Egypten, han driver en oberoende teater, anordnar landets största festival för samtidskonst och har startat en digital plattform för att sprida samtida arabisk teater. Nu vÀxer teaterscenen i Egypten igen, men ett av problemen Àr att landet saknar ett ekosystem för scenkonsten, framhÄller han.
ââMan drar inte in pengar med teater. Man spenderar mycket utan att fĂ„ nĂ„got tillbaka â eller det du fĂ„r Ă€r det vĂ€rde som teatern ger till samhĂ€llet.
SjÀlv Àr Ahmed El Attar nöjd över att pjÀsen blandar kulturer och sprÄk men utan att direkt handla om rasism eller flyktingproblematik. De Àmnena Àr visserligen viktiga, understryker han men anser att vi behöver fler bilder Àn vad som syns pÄ nyheterna.
ââDet Ă€r alltid bra att öppna fler horisonter i vĂ„ra samtal och inte bara fokusera pĂ„ ett Ă€mne. Det finns mĂ„nga aspekter av livet och relationer som folk inte kĂ€nner till om varandra och som kan Ă€ndra vĂ„ra uppfattningar.
Han vÀnder sig ocksÄ emot idén att vissa kulturer Àr mer vÀrda och blir "vÀldigt bekymrad" nÀr mÀnniskor tror att de Àr överlÀgsna andra, pÄ grund av exempelvis kultur, religion eller hudfÀrg. PÄ frÄgan om bÄda familjerna i pjÀsen tycker att de Àr förmer skrockar han.
ââSĂ„ klart. Alla tĂ€nker att det Ă€r de andra som Ă€r dĂ„liga. Det Ă€r viktigt att inse att vi alltid tror att den andra Ă€r rasist eller har fördomar. Men det har vi allihop.
Fördomar och klichéer
Mest utmanande var det kanske för Ahmed El Attar att skildra den svenska familjen och han skrev dialogen med dramatikern Felicia Ohly. Samtidigt slÄr han fast att det inte Àr en social studie han gör.
ââDet handlar om klichĂ©er. För man har fördomar utifrĂ„n klichĂ©er, inte utifrĂ„n vilka mĂ€nniskor verkligen Ă€r. Folk tĂ€nker att araber Ă€r terrorister, okunniga och vĂ„ldsamma och att svenskar Ă€r kalla och arroganta. De vanliga dumheterna, sĂ€ger han och ler.