KONST

Delad glädje

Förnyad basutställning med anledning av 100-årsdagen efter konstsamlaren Veli Aines födelse

Artikelbild

| Övre bilden till vänster: Helene Schjerfbeck (1892-1946) "Porträtt framifrån: Dora Estlander", oljemålning från 1920. Övre mittenbilden: Wäinö Aaltonen (1894-1966), "Dansös", bronsskulptur från 1928/1966. Övre högra bilden: Elin Danielson-Gambogi (1861-1919), "Självporträtt", oljemålning från 1899. Nedre vänstra bilden: Ester Helenius (1875-1955) "Naket", oljemålning från 1920. Nedre mittenbilden: Närmast skulptur av Essi Renvall (1911-1979) "Ung kvinna" från 1950. Nedre, högra bilden: Per Stenius (1922-2014) "Indiska gestalter", oljemålning från 1976.

Aines konstmuseum, Torneå

Pågår till 5 januari

 

På andra sidan gränsen, i Torneå. Här kan vi i Aines konstmuseum se Helene Schjerfbeck (1862–1946) hänga sida vid sida med Elin Danielson-Gambogi (1861–1919 ), två kvinnor som var stora på sin tid och senare lyfts upp i ljuset igen.

En utställning handlar också om hängningen. Aines konstmuseum har lyckats få verken att samspela på ett föredömligt sätt. Motivgrupper hänger tillsammans med verk från olika tidsperioder.

Aines konstmuseum grundar sig på bilhandlaren Veli Aines konstsamlande. I en intervju 1989 förklarade han att han gillar konstverk som framställer en kvinnas rygg. I samlingen finns många kvinnoryggar och i den förnyade basutställningen får vi se en del av dessa från olika tidsperioder. Där finns till exempel Schjerfbecks elev Ester Helenius (1875-1955) med "Naket", en oljemålning från 1920.

En av de allra äldsta målningarna är Alexander Lauréus (1783-1823) "Saxo Grammaticus", från 1814. Det är den danske historikern och författaren som porträtterats där han sitter och bläddrar i böcker. Lauréus behärskade blygsamt ljus.

Hundra år senare, 1918, målade Valle Rosenberg (1891-1919) "Passar det, fröken?", en akvarell, gouache och tusch på papper och det finns en respektlöshet i motivvalet som visar att åren har gått. Det gäller också Jalmari Ruokokoski (1886-1936) "Från Apachekaféet", en akvarell från 1915.

Och så vår egen samtid. Petr Rehor är född 1949 och i akrylmålningen "Ett modernt krig" från 1984 ger han sin abstrakta bild. Den stora bilden ger ger utrymme för upptäcktsfärd.

Basutställningen har också skulpturer, stora och små. Stor är Wäinö Aaltonens (1894–1966) "Dansös" i bronsskulptur från 1928/1966. En kraftfull dansös, inte alls en späd ballerina. Sedan finns där Essi Renvalls (1911–1979) "Ung kvinna" från 1950. Den är charmig där hon tittar under lugg. Renvall fick annars göra mera högaktningsfulla, porträttlika verk av diktare och bemärkta personer.

Intrycket är efter rundvandring i Aines konstmuseum att här har Norrbotten något att lära. Länskonstmuseet Konst i Norr i Kiruna måste också visa konstarvet som basutställning. Samtidskonst ska naturligtvis också visas, men den finns redan så många konsthallar i Norrbotten för den.