Curt Persson, forskare på LTU, har tidigare skrivit en doktorsavhandling om Hjalmar Lundbohm. Men han kände att det fanns mer att berätta. Därför har han nu skrivit en populärvetenskaplig version, en biografi om Hjalmar Lundbohm, men också en berättelse om hur samhället Kiruna växte fram.

– Jag ville presentera Lundbohm mer som en person, som en människa, hans aktiviteter och vad han gjorde i samhället och för samhället under tiden som han var här och efter, säger Curt Persson.

För att hitta källmaterial till boken har Curt Persson besökt många arkiv runt om i landet. Under avhandlingen läste han ungefär 4000 brev.

Artikelbild

| Curt Persson med sin nysläppta bok Hjalmar Lundbohm - Ledare, samhällsbyggare och kulturmecenat.

– Det finns ett stort problem, han lät bränna all sin privata korrespondens som han hade, alla dagböcker och alltihop. Hans bror brände allt i samband med hans död, det var hans sista vilja, berättar Persson.

Just detta, att inte komma åt Lundbohms innersta tankar, är något som försvårat arbetet med boken. Men för att ändå hitta rätt och kunna bilda sig en uppfattning om personen Lundbohm har Curt Persson läst vad hans nätverkskrets och mottagarna skriver och tänker.

– Då kan man bilda sig en relativ uppfattning av personen Lundbohm. Det finns kvar enstaka brev som han har skrivit, och enstaka brev som är mer personliga. Det finns väldigt mycket brev kring affärskorrespondens i bolaget, och några personliga så att man kan få en uppfattning om hur han tänker, säger Curt Persson.

Något som framgår tydligt är att Hjalmar Lundbohm stod väldigt nära sin mor. Han var den äldste sonen av tio syskon och fick rollen som familjens överhuvud när fadern dog 1885.

– Han hade väldigt starka band med sin mor, och det är den som han brevväxlar mest med som finns kvar av de brev som har hittats, det är med modern. De breven har kommit från Lundbohms syskon. Det är en oerhört stor sorg för Lundbohm när hon dör, säger Curt Persson.

En annan sorg är det avvisade frieriet till konstnären och författaren Emelie Demant.

– Där kan man skymta sorgen, framförallt i Emelie Demants brevsamling i Köpenhamn, där uttrycker han att han är ledsen.

Hjalmar Lundbohm har varit en del av Curt Perssons liv sedan han som barn fick en bild av honom i skolan. Mellan 1982-1994 var han föreståndare för Hjalmar Lundbohmsgården. Han har skrivit om Lundbohms syn på samer och tornedalingar i boken På disponentens tid. Han har skrivit en doktorsavhandling och nu en biografi. Trots det planerar inte Curt Persson att lämna Lundbohm bakom sig ännu.

– Det kommer jag inte att göra. Vad jag än forskar i kring den här tiden så kommer han finnas med på ett eller annat sätt, han är så integrerad i flera olika ämnen. Han har gjort avtryck i sin tid helt enkelt i samhälls- och politikfrågor.

I boken Hjalmar Lundbohm - ledare, samhällsbyggare och kulturmecenat har Curt Persson lagt stor vikt vid att belysa personen och tidpunkten utan att moralisera.

– Det är ni som läsare som äger boken, det är erat ansvar att hantera det här, jag lägger mig inte i vad ni tycker. Jag tycker bara att det är bra att ni får en chans att se en helhet av Lundbohm, inte bara de traditionella klyschorna och det som står på gravstenen.