En härlig stämning blir det när bandet Volodja från Göteborg kliver in på den lilla scenen på Föreningsgatan 7, någon timme innan midnatt på lördagskvällen efter att olika lokala förband har värmt upp scenen.

Volodja är ett folkmusikband som bara spelar låtar av den ryske vissångaren Vladimir Vysotskij, översatta till svenska.

Det mesta går i ett hysteriskt uppåttempo när Volodja spelar på Föreningsgatan så där så att man bara vill stå och hoppa upp och ner. Kanske tar Volodja just de låtarna för att det passar denna kväll, för de har nämligen många finstämda låtar på repertoaren också.

Det är härligt att se hur Sara Fridholm trakterar dragspelet i raketfart och utan att snubbla på tangenterna och för den delen övriga musiker t.ex. Jonas Lundberg på mandolin.

Alla utom kontrabasisten Arvid Sondén turas om att sjunga och ibland är det inslag av stämsång. Särskilt bra sångerska är pianisten Anna Rudholm.

Texterna är egentligen rätt centrala i Volodjas/Vysotskijs musik men även om de inte riktigt går fram med denna livliga publik så gör det ingenting. Folk har bestämt sig för att ha kul och det är härligt röjigt i lokalen och energin är på topp.

Vill man höra texterna bättre kan man ju alltid lyssna på någon av de fyra skivor som gruppen släppt, den senaste en liveskiva.

Vladimir Vysotskij avled 1980 bara 42 år gammal och var mycket populär i Ryssland. Under sovjettiden var han en slags undergroundartist, vars inspelningar spreds via kassettband som folk kopierade.

Hans texter är fulla av poesi och har en underfundig symbolik, ibland med en väl inlindad men skarp samhällskritik. Stilen är både sträv och dråplig och ibland innerlig och varm.

Omkring 600 visor har han lämnat efter sig och av dem finns ett femtiotal översätta till svenska av Ola och Carsten Palmér.