I LO-rapporten Sverige arbetar mycket konstateras att vi jobbar mer än alla jämförbara länderna.
Den här sanningen spräcker högerns myter om att svenskar har för mycket semester, för lång föräldraledighet, går i pension för tidigt, sjukskriver sig för lättvindigt och vabbar i tid och otid.
Det finns flera förklaringar. Rapporten pekar på att:
- Majoriteten av de anställda i Sverige har en veckoarbetstid på 40 timmar. Exempelvis i Danmark är det 37 timmar och där ingår ofta lunchen.
- Andra länder har via lag och avtal minskat arbetstiden. Svenskarnas årsarbetstid har tvärtom ökat sedan 80-talet.
- Trots frånvaro vid sjukdom, semester eller föräldraledighet så är antalet faktiska arbetade timmar höger här.
- Även om deltid är en fälla på svensk arbetsmarknad, inte minst för kvinnor, så har vi färre deltidsanställda och de som jobbar deltid gör det i snitt fler timmar.
- Fler i arbetsför ålder finns på arbetsmarknaden. Särskilt vad gäller kvinnor och äldres deltagande sticker Sverige ut.
När man väger samman allt detta så ligger Sverige högst vad gäller arbetade timmar per person. Vi bäst på att vara på jobbet helt enkel.
Samtidigt är vi mer stressade. Enligt Folkhälsomyndigheten har fem procent av männen och var tionde kvinna svåra besvär av ängslan, oro eller ångest. Och det ökar.
Aldrig förr har så många svenskar varit sjukskrivna på grund av stress som nu. Kvinnor i 30-årsåldern är värst drabbade, enligt Försäkringskassan.
Kortare arbetstid är ett effektivt sätt att minska stressen i vardagen. Det finns bevis för.
På två förskolor i Göteborg testade man att jobba 35 timmar i veckan. ”Vi har energi till att faktiskt prestera mer på jobbet”, säger personalen.
Detsamma gjordes vid socialförvaltningen i Ljusdal. Innan försöket drog i gång tampades förvaltningen med höga konsultkostnader, svårt att rekrytera och stressad personal. Ett år senare hade man infört arbetstidsförkortningen permanent och fått till full bemanning.
På Svenska Manometerfabriken bytte de anställda tre års löneökningar mot sex timmars arbetsdagar. ”Långsiktigt är det bra för vilket företag som helst”, säger företagets vd, och fortsätter med att förklara att personalen jobbar mer effektivt under de sex timmarna.
Det finns många fler försök med liknande resultat runt om i landet, men det är just försök och frivilligt.
Senast arbetstidsförkortning genomfördes via lag var 1973. Då infördes femdagars arbetsvecka med 40 timmar per vecka.
Ett av de vanligaste argumenten mot arbetstidsförkortning är att det skulle kosta och hota tillväxten. Många exempel visar att den farhågan är minst sagt överdriven.
På Island har man sänkt arbetstiden från 40 till 32-36 timmar i veckan i offentlig sektor. Det kostade 0,55 procent av statsbudgeten.
OECD:s analyser av arbetstidsförkortning i Europa hittar ingen negativ påverkan på ekonomin. Kostnader vägs upp av vinster i mindre sjukskrivning och ökad produktivitet under de timmar man jobbar.
Den stora vinsten – mer balans i livet – är svårare att mäta. Men alla kan nog förstå att det blir lättare att få livspusslet att gå ihop om man är två timmar kortare på jobbet varje dag eller har ledigt fredagar, eller hur man nu väljer att lägga upp en arbetstidsförkortning.
Det är hög tid för Sverige att gå vidare med kortare arbetstid. Det skulle ge os ett bättre arbetsliv – och liv.
Arbetstidsförkortning är en välfärdsreform. En efterlängtad sådan.
Jag skulle gärna slå till med sex timmars arbetsdag direkt, men kan nöja mig med 35-timmarsvecka som ett första steg.