I torsdags kom ett litet paket till redaktionen. I en bok på 95 sidor lägger Stefan Löfven, Magdalena Andersson, Peter Hultqvist och Margot Wallström ut texten om socialdemokratisk ideologi och ”det starka samhällets revansch”, som titeln lyder.
Boken är ett försök att låta Socialdemokraternas främsta företrädare tala till punkt, sätta in valdebatten 2018 i ett större sammanhang och att komma bort från den värsta snuttifieringen av de politiska budskapen.
Intressant att läsa är kapitlet där finansministern talar om de demografiska utmaningarna.
”Vi lever längre, fler blir äldre och det föds samtidigt många barn. Under de kommande två mandatperioderna innebär det att det behövs 700 nya förskolor, 400 nya grundskolor, 100 nya vårdcentraler och 25 000 nya äldreboendeplatser. Vi behöver samtidigt öka antalet anställda i kommunerna och landstingen med över 150 000 personer. Det handlar om tusentals nya förskollärare, barnskötare, lärare, fritidspedagoger, undersköterskor, vårdbiträden, fysioterapeuter och läkare”, säger Magdalena Andersson.
Det är också skälet till att hon och Socialdemokraterna säger att statsbidragen till vård, skolor och omsorg behöver höjas med minst 20 miljarder kr kommande mandatperiod.
Magdalena Anderssons resonemang i S-boken säger en del om de enorma utmaningar som Sverige står inför. Men det väntar dessutom andra påfrestningar runt knuten. Till exempel ställer en oroligare och mer osäker omvärld nya krav på den svenska försvarsförmågan.
Försvarsministern har varit tydlig med att försvarsanslagen måste höjas.
”Vi är beredda att nu göra en utfästelse om att vi under valperioden kommer att gå upp till över 60 miljarder kr i försvarsanslag”, säger Peter Hultqvist i en DN-intervju.
Det innebär i så fall att nivån blir sju miljarder kr mer än vad som hittills varit planerat till 2022.
Med alla rimliga mått mätt är det en kraftig förstärkning av försvarsanslagen. Enligt många försvars- och säkerhetspolitiska debattörer krävs dock ännu mer.
Till detta ska läggas allvarsorden från tidigare statsministern Göran Persson (S) och finansministern Anders Borg (M) vid ett seminarium i fredags.
”Det kommer säkerligen en lågkonjunktur under nästa mandatperiod, med stigande arbetslöshet och ökat tryck på de offentliga finanserna”, sa Persson.
”Detta är det mest allvarliga läge Sverige har stått inför sedan 1990-talet”, underströk Borg och talade om vikten av att reformera både skattesystemet och bostadspolitiken.
Summa summarum: Den stundande mandatperioden blir ingen dans på rosor.
Mot den bakgrunden är det inte konstigt att både Persson och Borg framhåller att Sverige behöver en stark regering efter höstens val. I osäkra tider behövs en regeringsbildning som snabbt och resolut kan hantera alla eventuella kriser. Då måste samhället vara starkt, för att citera S-boken.
Enligt opinionsmätningarna är dock inget av de traditionella regeringsalternativen i närheten av en majoritet. Därför behöver valrörelsens polemiserande mellan socialdemokrater och allianspolitiker sannolikt snabbt ersättas med konstruktiva samtal direkt efter valdagen.
Senast den 15 november ska regeringen (oavsett om den leds av Stefan Löfven, Ulf Kristersson eller någon annan) lägga statsbudgeten för 2019 på riksdagens bord – och då vore det ju bra för oss alla om en bred riksdagsmajoritet kan samlas kring en ekonomisk politik som förmår att möta alla demografiska, säkerhetspolitiska, miljömässiga och ekonomiska utmaningar.