På S-kongressen i slutet av maj presenterade statsminister Stefan Löfven ett förslag om att styra den offentliga upphandlingen hårdare för att skapa fler arbetstillfällen för långtidsarbetslösa.
Sin vana trogen var Annie Lööf snabbt ute och sågade förslaget. Men faktum är att Centerpartiet la ett exakt likalydande förslag 2012!
I Göteborgsposten 19 juli 2012 argumenterade tre tunga C-politiker för starkare sociala krav i den offentliga upphandlingen.
”Det görs i dag upphandlingar i Sverige för över 700 miljarder kronor. Ett förslag är att låta sociala hänsyn ingå i bestämmelserna om fullgörande av kontrakt. Exempelvis kan krav på att en viss andel arbetslösa ska anställas vid utförandet av ett kontrakt”, skrev de.
Men nu, när S-ledaren talar för samma sak, säger Annie Lööf att ”Löfven väljer att driva de erkänt sämsta jobbförslagen”.
”Det här visar på blockpolitikens fördummande effekter”, konstaterar civilminister ArdalanShekarabi (S).
Det är det minsta man kan säga. Metoden att använda offentliga upphandlingar för att tillgodose sociala behov är redan ett beprövat recept i bland annat Storbritannien och ett medel som bör prövas även i Sverige.
Däremot ska regeringen akta sig för att tro att förslaget är en ”quick fix” på arbetslöshetsproblemet.
Förslaget kan säkert medverka till en del jobb på sikt. Stefan Löfven talade optimistiskt om 10 000 jobb på kongressen.
Men det räcker under alla förhållanden inte.
Tidigare LO-utredaren Jan Edling har tagit fram en rapport på uppdrag av Verdandi. Den visar att nästan 90 000 personer har befunnit sig i den så kallade obalansen under mycket lång tid.
Därför behövs insatser på bred front och många olika arbetsmarknadspolitiska verktyg för att hantera långtidsarbetslösheten.
Den offentliga upphandlingen kan bara ses som en liten del av verktygslådan.