Arbetarkvinnor röstar S

Stefan Löfven och Socialdemokraterna har alltjämt stark uppbackning från arbetarkvinnorna. Här syns han tillsammans med Susanna Gideonsson, ordförande i Handelsanställdas förbund, på fackförbundets kongress 2016.

Stefan Löfven och Socialdemokraterna har alltjämt stark uppbackning från arbetarkvinnorna. Här syns han tillsammans med Susanna Gideonsson, ordförande i Handelsanställdas förbund, på fackförbundets kongress 2016.

Foto: Maja Suslin/TT

LEDARE2018-11-21 05:00
Detta är en ledare. NSD:s ledarredaktion är socialdemokratisk och bildar opinion för arbetarrörelsens grundvärderingar.

Efter valet har det talats mycket om SD:s frammarsch i arbetarleden.

Enligt Valu, SVT:s stora vallokalsundersökning, var det 26 procent av arbetarna som röstade på SD. Socialdemokraterna fick stöd från 31 procent, enligt Valu.

Det är emellertid stora skillnader mellan LO-förbunden.

Det är framför allt manliga LO-medlemmar som har röstat på Jimmie Åkesson och hans parti. I kvinnodominerande fackförbund som Handels och Kommunal finns alltjämt ett mycket starkt stöd för Socialdemokraterna och de rödgröna partierna.

- Opinionsinstitutet Ipsos har, på uppdrag av Kommunal, undersökt hur fackförbundets medlemmar röstade i höstens val. 50 procent röstade S. Totalt röstade hela 68 procent (nästan 7 av 10 kommunalarbetare) på något av de rödgröna partierna (S, V eller MP). Bara 1 av 10 röstade på Sverigedemokraterna.

– Resultatet är likartat bland de handelsanställda. Novus har gjort en undersökning om vad Handels medlemmar röstade på i valet. De rödgröna partierna får tillsammans 64 procent av rösterna i mätningen. SD backades upp av bara 13 procent, vilket är klart lägre än väljarkåren i sin helhet.

Den här skillnaden mellan manligt och kvinnligt väljarbeteende är genomgående hos hela svenska folket.

Kvinnliga väljare röstar rödgrönt i större utsträckning än manliga väljare.

En förklaring är antagligen att många kvinnor noterat att Sverigedemokraterna har flera direkt jämställdhetsfientliga förslag.

Tag bara partiets riksdagsmotioner om att återinföra sambeskattningen. Eller om att begränsa aborträtten.

”Varför ska man just peta på det här? Antingen bara för att markera för att kvinnor inte ska få gå omkring och vara ´fria och slarviga´ – att det ska vara någon slags socialkonservativ idé. Eller så handlar det om det förfärliga arvet från högerextrema ideologer där kvinnans fruktsamhet ska kontrolleras”, konstaterade Agnes Wold, professor och överläkare, i en intervju i Expressen 16 augusti.

Sådana starka och allvarliga invändningar mot Sverigedemokraternas politik hade säkert betydelse för många kvinnors ställningstagande i årets val.

Men det är oroande att de inte spelade större roll bland de manliga väljarna.

Vi har länge trott att det finns ett grundmurat stöd för en progressiv och jämställdhetsinriktad politik i hela det svenska samhället.

Valet 2018 innebär emellertid en stark frammarsch för de stockkonservativa krafterna i svensk politik.

Fortfarande finns en stabil riksdagsmajoritet som motsätter sig SD-förslagen. Men varningssignalerna lyser klara och tydliga.

Därför finns onekligen skäl att snacka mer om vikten och värdet av ett jämställt samhälle under de kommande åren.

Just nu diskuterar högerregeringen i Norge att strama åt abortlagen.

Det antyder vad som kan ske även i Sverige om partier som SD och KD hamnar i maktpositioner. Historiska landvinningar kan inte tas för givna.