Under Moderaternas partistämma försökte partisekreteraren Kent Persson tona ned ungdomsarbetslösheten som samhällsproblem.
Han påstod att ungdomsarbetslösheten egentligen är betydligt lägre än de 25 procent som anges i den officiella statistiken.
Bland annat pekade Kent Persson på att det finns en stor grupp studerande som bara söker extrajobb fast de egentligen är heltidsstuderande.
Det är korrekt att det finns en sådan grupp ungdomar. Men i gruppen ”heltidsstuderande arbetslösa” finns inte bara gymnasieungdomar och högskolestudenter som vill extraknäcka.
Den rymmer även 50 000 arbetslösa (Källa: SCB/AKU) som är placerade i något av Arbetsförmedlingens olika program – främst inom den så kallade ”jobb- och utvecklingsgarantin”, det vill säga även den hårt kritiserade fas 3!
Enligt Kent Perssons retorik skulle alltså fas 3:are, den grupp som befinner sig kanske allra längst bort från den vanliga arbetsmarknaden, egentligen inte vara arbetslösa!
Påståendet faller på sin egen orimlighet.
Den här gruppen, ”heltidsstuderande arbetslösa”, har dessutom ökat kraftigt under de senaste åren.
År 2012 utgjorde de sammanlagt 125 000 personer. Det är en ökning med hela 45 000 personer jämfört med år 2007.
”Att gruppen vuxit beror på att deltagarna i arbetsmarknadspolitiska program blivit betydligt fler, inte på att fler gymnasieungdomar söker jobb”, säger LO-ekonomen Torbjörn Hållö, som gått igenom SCB-statistiken.
LO-basen Karl-Petter Thorwaldsson är med rätta ilsken på Moderaternas siffertrixande.
”Att som moderaterna gör bagatellisera den gruppen arbetslösa är mycket allvarligt. Det leder till att inte tillräckliga åtgärder vidtas för att bekämpa arbetslösheten, framför allt inte bland unga. Det är ett hårt slag mot alla ungdomar som inte har en chans att ta sig in på arbetsmarknaden”, anser Thorwaldsson.
En annan del i Moderaternas siffertrixande är påståendet att sysselsättningen har ökat under den borgerliga regeringsåren, vilket är korrekt i sak. Men det säger inget om arbetslösheten.
Under samma period har ju också befolkningstalet och antalet människor i arbetsför ålder ökat i Sverige.
Därför är det enda rimliga arbetslöshetsmåttet om andelen arbetslösa i arbetskraften har minskat, vilket de alltså inte har.
I den bistra verkligheten är det precis tvärtom.
Den som vill fördjupa sig i arbetslöshetsstatik kan med fördel söka sig till Eurostats webbplats. Eurostat är EU:s statistikorgan och kan inte anklagas för att ingå i Socialdemokraternas propagandaarsenal.
Dess statistik ger samma tråkiga besked som LO-ekonomerna.
Svensk arbetsmarknad har utvecklats sämre än andra jämförbara länder.
Vi har högre arbetslöshet än Österrike, Nederländerna, Danmark, Tyskland, Rumänien, Tjeckien, Malta och Luxemburg.
Vi klarar oss visserligen bättre än krisländer som Grekland och Spanien. Men det är inte mycket att skryta över i dagens Europa.